Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 28 december 2015

Trött på DNA-forskning – men hoppas på bättring


Personligen är jag oerhört trött på släktforskning med DNA just nu. Jag har visserligen bara tagit en FamilyFinder-test hos Family Tree DNA och dessutom fått en motsvarande test av Ancestry, men det ger inte mersmak utifrån vad jag hittills erfarit.

Jag ifrågasätter inte tekniken i sig. Den är mycket intressant och jag har läst allt jag kommit över både på svenska och engelska om teorin bakom, som jag tror kan bli oerhört givande för oss släktforskare. Just nu läser jag Peter Sjölunds utmärkta bok "Släktforska med DNA", som jag kan rekommendera till den som vill lära sig grunderna. Jag har heller inte något att erinra mot alla de entusiaster som försöker krama ut något ur den sten som den kommersiella DNA-forskningen innebär. De gör ett viktigt och bra arbete. Min kritik rör praktiken i den form den har i form av kommersiella företag, som fungerar på ett sätt som närmast kan liknas vid att sälja ”konserverad gröt”.[1]

Jag tog som sagt en FamilyFinder-test. Genast jag fick mitt svar från FtDNA så hörde en person av sig från USA som jag hade gemensamma anor med. Sedan är det stopp – det var i februari 2015. Jag har också skickat in ett prov på min 93-åriga mor i maj i år. Jag har verkligen kollat ofta och fått många träffar, men trots visst arbete från min sida har det inte gett mycket lite. Visst jag har kommit i kontakt med ett par anättlingar och det är jag väldigt glad för, men det är i övrigt väldigt magert. Något nytt om mina anor har jag inte funnit genom DNA-test. Jag öppnar med intresse både min och min mors DNA-profil och varje dag är det nya träffar – oftast ”5th cousin” eller avlägsnare. Jag har vid det här laget flera hundra fullständigt meningslösa träffar. Naturligtvis kan inte någon klandras för att jag inte får några bra träffar, men nu är det ju så att jag får massor av träffar, men till föga nytta.


Ibland dyker det upp en ”2nd cousin” och då blir man väldigt intresserad, men då har de nästan aldrig lagt upp något släktträd och där de har det så hittar man två generationer med beteckningen ”Private” på alla utom huvudpersonen. En annan egenhet i många träd är att man inte anger mer än namn på personerna, ibland ett födelseår, men sällan födelseort. Med svenska patronymikon är det inte så lätt att identifiera en Anders Ersson som är född 1768 - okänt var. Nu säger entusiasterna att man får väl anstränga sig och skicka ett mail till dessa personer. Jodå det får man och det gör man, men svar det får man inte. En underlighet i det sammanhanget är att några personer på Facebook har påpekat att jag minsann inte heller svarar på mail, men dessa mail har inte nått mig, vilket är underligt. Jag svarar alltid på mail jag får.

Min mor har i dagsläget 830 matchningar och jag har 670. Den vanligaste träffen är finska namn från Finland och Norge, men hos ingen av de få träd jag kunnat söka i kan jag finna någon gemensam ana. Troligen är många så kallade falska träffar där mycket gamla gemensamma små bitar bakats samman till något som ser närmare ut än vad det är. Det här är speciellt tråkigt eftersom min traditionella forskning indikerar att jag har skogsfinska rötter på min fars sida, som jag gärna skulle vilja ha bekräftade om det fanns underlag i materialet för det.

När jag fick en gratistest som present av Ancestry så tänkte jag att det kunde vara värt ett försök även om det rimligtvis borde bli samma Genom som det jag redan har. Jag tänkte att man kanske skulle komma i kontakt med andra personer från deras databas. Jodå – jag fick några träffar, men när jag ville studera deras träd så blev jag avkrävd en avgift för att få veta något om dessa personer. På FtDNA behöver man åtminstone inte betala extra för att få reda på resultaten av den test man betalat/fått.

Jag har sagt det förut, men jag undrar varför folk gör något så privat som att lämna ut sitt DNA, men sedan håller sitt släktträd hemligt och varför man inte vill ha kontakt med sina träffar. Det är för mig obegripligt.

Skam den som ger sig som vi fick lära oss i skolan. Om det inte vore så dyrt skulle jag kunna komplettera med en Y-DNA-test eftersom det skulle kunna ge information som jag behöver om min faderslinje, men om den ger lika litet som FF-testen så är det bortkastade pengar, som jag kan använda bättre.

Min önskan är att de företag som verkar i branschen och som är så angelägna om att få oss att lämna in vårt DNA till sin databas även vore angelägna om att resultaten skall kunna användas av oss. Skulle man inte kunna ställa krav på de som använder tjänsten att de tillhandahåller uppgifter som gör att materialet kan användas för släktforskning. Jag tänker mig en lösning liknande den Disbyt tillämpar och som befrämjar att de medlemmar som bidrar med mer information får mer användbar information och bättre sökverktyg. Att detta bara är en from förhoppning beror naturligtvis på att DIS är ett nätverk där målet är att främja släktforskningen, medan företag inom DNA-branschen främst syftar till att ge avkastning till aktieägarna.

1. Citat från Ulf Peder Olrogs visa, som låter ”Allt kan säljas med mördande reklam. Kom och köp konserverad gröt, lagom söt konserverad gröt ….”

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers