Blått Blod - Jakten på de försvunna svenska prinsarna

Vi har hört talas om den en tid - men nu är den här. Jag talar om Laika Films filmprojekt Blått Blod där man söker efter de försvunna svenska prinsarna och prinsessorna. Man benämner själva filmen som en dokumentär komedi. Man har under fem års tid letat rätt på människor som kan vara oäkta ättlingar till släkten Bernadotte. Dom har stött på en hel del "lik i garderoben" under arbetet med faktamaterialet till filmen. Nu kommer den att ha premiär den 28 maj på bigraferna Rio i Stockholm, Roy i Göteborg och Spegeln i Malmö. Jan Bernadotte har bjudit in kungafamiljen till premiären i Stockholm. Om dom kommer att närvara vet man inte. Man kan följa utvecklingen samt se en trailer på hemsidan eller här.

Som släktforskare kan man ju fundera över varför det är sådan mörkläggning kring just Bernadottefamiljens oäktingar. Vad jag har lärt mig har det alltid varit en sed bland Europas furstehus ända sedan medeltiden att inte bara erkänna sina oäktingar utan även upphöja dem och ge dem förläningar. Så gjorde de gamla svenska kungafamiljerna och så har det engelska kungahuset av hävd gjort.

Kan förklaringen var så enkel att Bernadottefamiljen på grund av sin bakgrund i borgarklassen inte har denna självklara heder utan att det i de kretsarna främst gällde att smita sig om det var möjligt. Kan faderns yrke som jurist satt sina kulturella spår. Att den förste Bernardotte var bra på trixande visar ju hans icke infriade löfte om att betala den svenska statsskulden om han blev vald till regent.

För en furstefamilj var det egna blodet troligen så oerhört värdefullt att alla med en droppe av det måste upphöjas. Samma sak gäller naturligtvis inte för en person med flera generationer av rötter i medelklassen.