Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

onsdag 9 november 2011

Är Sveriges Släktforskarförbund en supporterklubb eller en förening för samverkan och stöd?


Irene Jonsson har tagit initiativet och startat Facebookgruppen: Släktforskning - En gravsten och arkiven berättar. Den har efter kort tid blivit väldigt populär och har i skrivande stund 271 medlemmar, de allra flesta mycket aktiva i att samla bilder på gravstenar till ett gemensamt arkiv. Hjälpen i gruppen går även så långt att om någon undrar hur deras anors gravstenar ser ut i en annan del av landet finns det ofta någon som är beredd att ta vägen förbi och ta några bilder.

Som så många andra släktforskare gör Irene detta enbart av intresse och viljan att hjälpa andra och att bidra till vår trevliga hobby. En viktig belöning för allt arbete är att se hur medlemsantalet i gruppen ökar och hur aktiva och hjälpsamma alla är. Jag kan, liksom många andra som lägger ned timmar av frivilligt arbete för vår gemensamma hobby, förstå varför Irene gör detta. Vår strävan är emellertid alltid att få fler medlemmar till vår grupp, att få fler besökare på våra bloggar, att hitta fler personer som har samma anor eller är intresserade av samma områden inom släktforskningen. Vi försöker därfor aktivt att sprida kunskap om vårt arbete, byta länkar med andra entusiaster och ibland, om vi är tursamma, kan vi bli uppmärksammade av någon av de stora släktforskarsajterna. Då blir vi stolta och glada.

Irene har emellertid fått en riktig "käftsmäll" som gjort henne mycket ledsen. Hon ville berätta på Rötters Anbytarforum om sitt initiativ så att fler skulle kunna bli medlemmar i gruppen. Hon publicerade därför en kort text under "Rädda gravstenar". Hennes inlägg blev emellertid omedelbart refuserat av koordinatorn, med följande motivering:

"Inlägget från Irene hänvisar till en annan databas om Gravstenar. Då det redan finns en databas inom Släktforskarförbundet anser vi det inte vara lämpligt att splittra Gravstensinventeringen på flera databaser.
Se även inlägget nedan.

Jag har därför raderat Irenes inlägg.

Tom-Moderator Källor"

Detta mail från Anbytarforum följdes senare upp av ytterligare ett mail där Irene hotades med avstängning från forumet om hon försökte informera om sin Facebookgrupp igen.

Det här ger upphov till några frågor och reflektioner. Om man vill vara positiv och inte döma kan man förutsätta att det här är ett olycksfall i arbetet. Att den för mig anonyme Tom-Moderator har överträtt sina befogenheter och handlat mot Rötters intentioner vore ju den lyckligaste tolkningen. I så fall vore det intressant att få en kommentar från Rötters ledning och en ursäkt till Irene Jonsson. Att hota med avstängning för att man informerar om en alternativ tjänst verkar ovärdigt vår förening.

Med kännedom om Anbytarforums historia och när jag tagit del av den diskussion i ämnet som förs på forumet "Rädda gravstenar" så verkar det emellertid inte vara så enkelt. Då kommer följande frågor:

  • Har vi medlemmar gett Sveriges Släktforskarförbund i uppgift att censurera seriös information som inte strider mot Anbytarforums Ordningsregler? 
  • Vilka är de VI som moderatorn hänvisar till i mailet till Irene?
  • Kan det vidare vara i  medlemmarnas intresse att vår förening motarbetar initiativ som konkurrerar med eller är alternativ till Sveriges Släktforskarförbund? 
  • Inser inte Sveriges Släktforskarförbund att vi även är medlemmar i konkurrerande föreningar, nyttjar konkurrerande privata tjänster och använder resurser av alla de slag för vår hobby? Det är till och med så illa att vi bidrar aktivt till arbetet i alla dessa fora, precis som vi gör till arbetet i Sveriges Släktforskarförbund. 

En släktforskargemenskap är inte en supporterklubb där man skall lära sig avsky konkurrenterna och motarbeta dom - här gäller mångfald, öppenhet och samarbete. Dyker några problem upp får man diskutera dom.

I sak kan jag emellertid förstå att man reagerar på att de dyrbara frivilliga insatserna splittras upp, men svaret på det problemet är inte konfrontation utan samverkan. Att Anbytarforum reflexmässigt söker en konfrontationsväg har nog med dess historia att göra, men det återkommer jag till i nästa text.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers