DNA-resultat ger mig massor av arbete

Jag kan i min pappersforskning följa min faderslinje hela vägen till 1500-talet, vilket är väldigt glädjande naturligtvis. Det finns emellertid en hake. Min farfar är i alla officiella källor okänd och han är ju början på hela anlinjen. Det enda som jag kan stödja mig på att han verkligen är min farfar är att han påstår det själv – eller snarare han påstod det nära inpå sin död. Han erkände då för sin son, min eventuelle halvfarbror, att han hade en son före äktenskapet. Han fick kommunicera detta med lappar eftersom han förlorat talet efter en stroke. Han visade också sin son bilder och tidningsurklipp som han samlat under åren avseende min far och sin ungdoms älskade – min farmor. Tråkigt nog avslöjade aldrig min farmor huruvida det var sant och på hennes sida av släkten är man inte helt övertygad om detta. Att han hade ett förhållande med min farmor ifrågasätts inte av någon och av något skäl tog hans far honom på en lång resa till Tyskland under samma tid som min farmor vistades på ett hem för fina flickor som hamnat i olycka på Kungsholmen i Stockholm. Så är alltså läget.

Jag har tagit både FamilyFinder-test och en Y37-test hos FamilyTreeDNA med förhoppningen att komma närmare sanningen. Hittills har jag bara insett problemets komplexitet. Det förhåller sig nämligen så att fram till nu har jag inte funnit en enda person som jag enligt pappersforskningen kan dela den obrutna Y-DNA-linjen med. Jag missade möjligheten att testa min påstådda halvfarbror innan han gick bort och han har inga söner. Visserligen har jag inte kommit längre tillbaka än till mitten av 1800-talet när det gäller att finna möjliga y-linjer som kan sträcka sig in i nutid, men det är oerhört tidskrävande och för varje generation blir det värre.

Jag har emellertid märkt en stor anhopning av FamilyFinder-släktingar från Halland, Skaraborg och Älvsborgs län. Dessa är inte från min mors sida även om en liten gren skulle ha kunnat förvirra sig dit. Däremot härstammar en gren på min förmodade farfars sida från just Skaraborg och inte långt från gränsen till Halland. Det är framför allt en skinnberedarsläkt med namnet Klingert - med namnvarianter - som var verksamma såväl i Ulricehamnstrakten som i Skaratrakten. Namnet kan härledas till Stephan Christian Kleingärtner som invandrade från Mecklenburg till Stockholm i början av 1700-talet. Förekomsten av alla FF-matchningar i dessa trakter skulle kunna härledas till denna släkt.

Jag inser nu att det skulle krävas ett enormt arbete att bena upp detta. Bara att försöka finna nu levande möjliga personer med samma Y-DNA är ett oerhört arbete. Att sedan börja rota i alla anättlingar till en förmodad ana i Västsverige grundat på en stor mängd FF-matchningar i området är närmast oöverstigligt. Speciellt som de flesta inte presenterar egna släktträd på Ftdna.

Min vädjan är således att om någon läsare vet att de är ättlingar till Anders Jonsson Sågmester i Gruvriset i Norrbärke eller hans farfar Anders Finne i Övre Starbo i Norrbärke så hör av er. Likaså om släkten Klingert skulle råka dyka upp i era västsvenska släktträd så hör av er till mig.