Att använda OpenRGD för att finna okända anor

Ingen av de som följer min blogg ”Släktforskning för noviser” eller är medlem i Facebookgruppen med samma namn lär väl ha missat att jag både fått och förlorat en faderslinje under det dryga decennium som jag släktforskat. För er som inte känner till det kan jag berätta att det var omvälvande när min far på sin 75-årsdag fick ett telefonsamtal från en halvsyster. Hennes far hade i sina sista dagar erkänt att han hade en son med sin ungdomskärlek – min farmor. Hon hade emellertid aldrig erkänt honom som fadern och han hade till sin sorg aldrig fått träffa varken min farmor eller sin son efter nedkomsten.

För mig väckte det intresset för släktforskning och jag kunde snart härleda min raka faderslinje tillbaka till 1500-talet i Norrbärke och Finland. Det var en stor dag när jag fem år senare, till min far, överlämnade en släktbok med 2000 namn. Man kan föreställa sig vad som rörde sig i tankarna hos denne man, vilken som barn utackorderats och flyttats från familj till familj, när han äntligen fann sitt ursprung.

Tiden gick och redskapen för oss släktforskare förfinades och den nya DNA-tekniken utvecklades och jag förlorade en farfar och en hel faderslinje. En test av en förment halvkusin på min fars sida visade att vi inte alls var släkt. Det var bara för mig att börja det tröstlösa sökandet efter en farfar med såväl traditionella medel som med den nya DNA-tekniken.

DNA-träffar på de tre stora tjänsterna FamilyTreeDNA, Ancestry och MyHeritage saknades inte, men eftersom min far var avliden sedan några år och inte hade testats så var det svårt att avgöra vilka träffa som hörde till min mor respektive far och i nästa led vilka som härrörde från min farmor respektive den gäckande farfadern. Jag hade testat min bror och min mor så en liten aning kunde jag få om vilka delar av mitt DNA som hörde till min far. Jag hade också sådan tur att en kusin till min far, på farmors sida, lät sig testas och även en tremänning till mig på samma sida. Trots det var det oerhört svårt att avgöra vilka av mina DNA-segment som kunde komma från min farfar än mindre att hitta några spår med traditionell forskning.

Problemen var såväl tekniska som sociala. Det sociala problemet låg i den totala mörkläggning som alltid rått kring vem som gjorde min farmor gravid. Att det inte var den person som hon enligt alla bevis hade sällskap med vid den tiden har jag ju tekniska bevis på. Spekulationerna om vem den okände fadern kunde ha varit, var han kom ifrån, i vilken relation han stod till min farmor och under vilka förhållanden hon blev gravid är många.

Det tekniska problemet är att min farmors båda föräldralinjer kom från en trakt där ”alla” är släkt på något vis och dessutom finns det finska inslag i genomet, vilket inte underlättar för att särskilja en linje från en annan. Jag hade således inget som helst att gå på för att med traditionell släktforskning avgöra på vilket sätt jag är släkt med någon av de träffar som jag med hjälp av olika DNA-redskap kommit fram till att de kan tillhöra min farfars linje.

Vid en ”normal” DNA-träff där jag känner till den egna släktlinjen som personen antas matcha söker jag i den andres släktträd efter en gemensam ana till mig själv. Nu är det väl så svårt i Sverige eftersom vi ju historiskt använt patronymikon och att leta på en gemensam Erik Anderson, född 1783 i en viss socken kan vara väl så besvärligt om träden är omfattande. Om man som jag inte har något eget att jämföra med blir det en meningslös uppgift att ta sig an.

Vad jag då får göra är att se om jag kan finna sinsemellan gemensamma anor bland de DNA-träffar som jag misstänker kan höra till min farfars släktlinje och utgå från det när jag bygger ett träd framåt till våra dagar och som förhoppningsvis leder till rätt tid och plats. Det är här jag använt OpenRGD och det nya plug-inprogrammet One2Tree. Givetvis kan dessa redskap med fördel användas även för att söka gemensamma anor där jag har en känd släktlinje att jämföra med.

Så här gör jag

Hos någon av de tre tjänsterna Ftdna, Ancestry eller MyHeritage hittar jag en person som skulle kunna vara en ana till min okände far.
I Ftdna väljer jag lämpligen någon som varken har blå eller röd gubbe. De röda är ju min mor och, eftersom jag har en kusin till min far testad så vet jag att de blå troligen tillhör min farmors sida. Således – de utan ”gubbe” kan vara släkt med min farfar. För en mer finstämt urval väljer jag att visa alla som är Not In Common With min mor och som jag inte tidigare vet tillhör min farmor. Jag väljer först de med högsta värde på totalt cM och som har stora träd. I en andra omgång väljer jag de som har höga värden för största segment. Detta resulterade i sju personer som jag vill gå vidare med.
I MyHeritage hittar jag lämpliga kandidater genom att triangulera dem med mig själv och försäkrar mig om att de inte varken är släkt med min mor eller min fars kusin eller min tremänning på farmors sida. Jag har sådan tur att alla finns på HyHeritage, delvis genom min egen försorg. Även här får storleken på DNA-träffen och kvalitén på trädet fälla avgörande.
I Ancestry är det lite knepigare, men där få jag titta på om det indikeras någon Common Ancestor. De som har en sådan länk är troligen inte aktuella eftersom de har relation till mitt träd och jag ju inte känner till min farfars släktlinje och därför troligen inte har med hans anor i mitt träd. Men - även det kan ju faktiskt vara fallet. Min farfar kan ju vara en kusin eller tremänning till min farmor, eller släkt på annat sätt, men det får jag bekymra mig om ifall jag kör fast. Skulle det vara så så lär bara slumpen att någon, hittills okänd, riktigt nära släkting testar sig vara till hjälp.

Om jag nu hittar någon ”misstänkt” person så förutsätter det ju att denne också ha ett släktträd och gärna ett som sträcker sig åtminstone till senare 1700-talet eller mitten av 1800-talet. Jag letar ju efter en farfar som är född omkring 1900 och beroende på hur nära släkt min nu levande släkting är så kan jag ju finna en gemensam ana någonstans i det tidsspannet. Jag har exempelvis en träff som är 200/30 cM så hon skulle kunna vara tremänning eller fyrmänning till mig och då skulle vår gemensamma ana kunna vara tre till fyra generationer bakåt i tiden.

Säg att jag nu funnit en kandidat som skulle kunna vara ättling till min farfar eller tillhöra samma släktlinje och som har ett släktträd som jag nu har på skärmen i så kallad Pedigree-form. Jag har laddat ned det utmärkta plug-inprogrammet One2Tree i min Chrome-läsare. Med dess hjälp får jag nu upp personens träd i listform och där kan jag naturligtvis leta efter namn jag känner igen på rätt platser, men det är jobbigt och tröstlöst eftersom jag inte vet vad jag letar efter. Uppe i överkanten finns ett antal knappar och en av dessa heter ”Save list as GEDCOM file”. Klickar man på den så får man frågan om den träff man hittat är man, kvinna eller av okänt kön. Markera och klicka OK. Filen som laddas ned hamnar nu där hämtade filer hamnar på din dator. Jag brukar nu öppna den mappen och hittar då den senaste filen som heter One2Tree.ged. Jag döper nu om den så den heter One2Tree_namn.ged, där "namn" är min träff. Nu börjar det kluriga.

Lista från One2Tree. Klicka på Save List as GEDCOM File

DIS - Datorstöd i släktforskningen – har ett projekt de kallar OpenRGD. Det står för Rikstäckande Genealogisk Databas och har utvecklats av DIS. Jag vill varna för att det inte är så lättbegripligt. Sidan har inte ändrats sedan man utvecklade programmet på en universitetsdator i Lund och då kanske inte användarvänligheten stod i fokus utan att det fungerade som arbetsredskap för utvecklarna. Jag har fått bra hjälp av Carl-Johan Gustafsson på DIS och jag skall i min tur förklara så gott det går, men låt oss först repetera vad jag vill uppnå.

Jag försöker finna en nutida DNA-träff som har en gemensam ana med min okände farfar.

Eftersom jag inte har den blekaste aning om någonting kring denne farfar så säger det mig inte ett skvatt att leta i träffarnas släktträd. Det enda jag vet är att de helst inte skall ha anor gemensamma med min mor eller min farmor de senaste två hundra åren. 

- Först vill jag försäkra mig om det genom att triangulera, samt 

- därefter jämföra med mitt eget ganska stora släktträd. 

- Sedan vill jag jämföra de olika kandidaternas släktträd i förhoppning om att finna en hos dem gemensam ana, som också kan vara min farfars. 

Det är här OpenRGD kommer in.

Så här är arbetsgången:

När du registrerat dig som användare så hamnar du på Startsida – arbetsflöde. Några rader ned ombeds du "lite blygt" att välja en GEDCOM-fil. Klicka på rutan ”Välj fil” och välj din egen GEDCOM-fil som du laddat ned från ditt släktforskningsprogram och sparat någonstans. Några rader längre ned finns en oansenlig ruta som säger ”Starta bearbetning”. Klicka på den. Nu händer en del och det avslutas med KLAR.

Du har nu fått ett antal, troligen deprimerande, listor över alla tveksamheter, dubbletter och annat i din GEDCOM som speglar alla tokigheter som du gjort under åren i din databas. Strunta i det just nu och spara det som terapiarbete till regniga och kalla vinterkvällar.

Vad du däremot skall göra är att gå tillbaka till Startsidan och, på samma sätt, ladda ned den GEDCOM som du skapade med One2Tree och kallade One2Tree_namn.ged. Du har nu två GEDCOM-filer i systemet till att börja med. Nu skall vi kolla om du själv har några gemensamma anor med den person vars GEDCOM du senast laddade ned.

Lite ned på Startsidan finner du rubriken Maskinell Matchning. Välj här Databas I som skall vara din egen och som Databas II väljer du din träff. Klicka på Matcha. Det händer knappt något alls mer än att du får en LOG-tabell och det är i sin ordning. Du behöver inte bry dig om den. Gå tillbaka till Startsidan, men gå den här gången ned till rubriken Manuell Matchning. Där väljer du återigen de två databaserna och klickar på Do Manual Matching.

Kryssa i allOK

Den här gången får du en meny som ser väldigt krånglig ut med en massa val, men för vårt ändamål kryssar vi bara i rutan allOK. Finns det nu några matchningar mellan ditt träd och din träff så dyker det upp namn på GRÖN botten, som är namn som finns i båda träden. Om du klickar på Visa så får du upp detaljer i träden. Dina till vänster och den andres till höger. Känner du dig osäker eller vill se detaljer, så kan du klicka på Graph och får då en grafisk beskrivning om hur de två träden ser ut i detalj. Den grafiska beskrivningen syns om du skrollar ned lite. Skulle du inte få några träffar på grön botten så kan du kryssa rutan AllManuell och får då namn på GUL eller RÖD botten som du kan studera manuellt på samma sätt.

Gemensamma träffar listas. Klicka på "Visa"

Då visas Källar Månssons hela familj. Klicka på "Graph"

Träffen Källar Månsson  de två databaserna visas grafiskt

I det här fallet visar jag, för illustrationens skull, resultatet för en amerikansk 4-männing där jag funnit gemensamma anor till mig själv och det är ju oftast det man letar efter, men i det här exemplet söker jag ju efter en helt okänd farfar och då förutsätter man ju att dennes anor inte finns i min databas så då hade jag inte fått något resultat vid jämförelse med mitt eget träd.

Det jag då hade gjort vore bara en koll på att personen INTE redan matchar ditt träd på någon känd linje så egentligen är det bra om jag inte hittar några eller åtminstone få anknytningar till kända släktlinjer. Så jag går över till nästa steg.

Säg nu att jag har  ett antal intressanta träffar och skapat GEDCOM-filer för dessa med hjälp av One2Tree och sparat dem med namn så de kan särskiljas. Jag laddar nu upp dessa filer i OpenRGD på samma sätt som tidigare. Sedan kör jag var och en mot min egen fil i de två matchningsprogrammen för att se om de har några gemensamma anor med mig på kända linjer.

Nästa steg blir att köra alla filerna parvis i först den Maskinella Matchningen och sedan i den Manuella Matchningen och nu hoppas jag givetvis på namn på grön bakgrund när jag kryssar i rutan allOK. Hittar jag inga där går jag vidare till AllManuell och granskar dessa i detalj. Kanske hittar jag några träffar som har gemensamma anor som även kan vara mina.

Själv har jag inte fått denna "vinstlott" ännu men jag jobbar vidare, När jag hittat DNA-matchningar som har en gemensam ana så vidtar arbetet med att leta bland denna anas ättlingar efter en man som var född omkring 1900 och befann sig i Ljusnarsberg omkring 1920 och som kanske var min farfar.

OBS! Open RGD är inte ofelbart. Använd den positivt. Med det menar jag att om den inte visar likheter så betyder det inte att det inte finns några. Skillnader när det gäller datum, stavning och andra småsaker mellan träden kan göra att programmet inte hittar likheterna i funktionen allOK. Å andra sidan kan algoritmen allManuell, vara lite väl liberal ibland.
Carl-Johan Gustafsson kommenterar att av tekniska skäl så får man snabbare och bättre resultat om den mindre ged-filen får vara grund för Databas I och den större Databas II.

I dessa pandemitider passar jag på att lära mig nya saker om DNA

En endast 12 cm lång smyckekniv till en dam

Det är väldigt mycket att stå i nu när man är helt instängd på grund av pandemin. Laga god mat och göra det lite extra festligt, städa riktigt ordentligt i rum för rum, fixa allt man skulle gjort tidigare, läsa bra böcker man missat, fixa blommorna på terrassen och göra lite nya knivar i verkstaden. Det är lite som när man blev pensionär – tiden räcker inte till och så skall man släktforska också. Bara för att ni skall förstå mig så illustrerar jag denna text med min senaste kniv som skall bli en 70-årspresent till en väninna till oss som fyller år i karantän. Det är en liten smyckekniv i ebenholts, renhorn och stirling silver.

När det gäller släktforskning med DNA så börjar jag lära mig tillräckligt för att inse att jag kan alldeles för lite. Jag blir bara mer och mer förvirrad i mitt sökande efter min funne och sedan en tid förlorade farfar.

Jag väljer därför att ägna den här texten åt olika redskap som jag har hittat och som är till stor hjälp i DNA-forskningen när man blir kunnig nog att begripa hur man använder dom.

Föra över sin DNA-råfil till andra tjänster

När man testat sig så tror man ju att man är begränsad till de som testat sig på samma tjänst och till de redskap som de har för analys. Så är det ju inte i allmänhet. Som ni vet har jag testat mig på FamilyTreeDNA, men lyckligtvis har jag också för länge sedan fått en test av Ancestry. Från båda dessa företag kan man föra över sina rådata till MyHeritage och även till LivingDNA. Att det var bra att jag fått en Ancestrytest beror på att man inte kan föra över andra tester till Ancestry så om man vill ha tillgång till deras stora databas så måste man testa sig hos dem. Om ni undrar hur man hittar sin råfil så kan jag berätta hur man gör från FtDNA och för andra finns ofta instruktioner dit man laddar upp.
Så här gör man: Du klickar på fliken Data Download, sedan väljer du alternativet Build 37 Concatenated och klickar sedan på pilen så laddas den ned till din dator. Håll reda på var du har den för du får användning för den fler gånger.

Fördelen med FamilyTreeDNA är att man kan uppgradera sin test till både y-DNA och mitokondrieDNA. Det speciella med Ancestry är egentligen en nackdel, nämligen att det inte finns något annat sätt att jämföra sig med deras databas än att testa sig hos dom. Fördelen med MyHeritage, förutom tillgång till deras databas, är deras utmärkta analysredskap.

Ärligt talat så har jag blivit ganska irriterad på FamiyTreeDNA:s tjänst sedan de byggde om sin websida ”under gång”. Deras redskap, upplever jag, krånglar oftare än de fungerar felfritt. Den stora fördelen är emellertid att de har en Chromosome Browser som gör att man både grafiskt och i tabellform kan få fram hur upp till sju personers DNA överensstämmer kromosom för kromosom.  Detta är viktigt för att kunna använda många av de andra verktygen som har utvecklats av oberoende personer. Så har FamilyTreeDNA många svenskar i sin databas och det är bra om man själv är svensk. Man kan dock flytta DNA-tester från de andra tjänsterna till FtDNA också.

När det gäller Ancestry så saknas Chromosome Browser, vilket gör att om man vill få en bild av hur en persons DNA överensstämmer med ens eget så måste man förmå personen i fråga att föra över sin DNA-råfil till någon annan tjänst – lite känsligt kanske. Annars har Ancestry en väldigt trevlig funktion som heter ThruLines som är riktigt genial. Den förutsätter emellertid att man själv laddat upp sitt eget släktträd till Ancestry, men det är ju gratis. 

Under 2nd Great Grandparents hittar jag Olov Månsson, som har tre matchande ättlingar förutom jag själv.

I mitt fall så föreslår ThruLines, grundat på inmatade släktträd och DNA-resultat, släktingar med gemensamma anor upp till 5th Great Grandparents. Man kan visa, All, New, Potential, In My Linked Tree, Maternal och Paternal. När man svävar över en namngiven ana visas hur många programmet funnit som kan vara ättlingar till personen i fråga. När man klickar på anan så presenteras alla de hittade anättlingarna med detaljerade släktskapsvägar för mig själv och personerna i fråga. Släktskap och antal cM gemensamt DNA redovisas. Riktigt snyggt och bara att gå in i kyrkböckerna och kolla om det stämmer. Om man har ett abonnemang så kan man även studera varje persons eget släktträd, men det behövs ofta inte för att fastställa släktskapet. 

Vi ser här att två av träffarna finns på samma gren.

Det är väl det mest användbara i Ancestry, Själv har jag inte fått särskilt många nära träffar i deras databas, men det är ju olika. Det är också många av de användbara för mig som saknar träd eller har sina träd låsta så det begränsar ju nyttan.

MyHeritage var en positiv erfarenhet för mig. Jag har fört över min egen, min mors och min brors DNA-råfiler och, för skojs skull även min egen råfil från Ancestry till MyHeritage. Det är helt gratis, men om man vill ha tillgång till alla finesser för DNA-analys så måste man betala en engångsavgift på några hundralappar per DNA-fil. Jag har gjort detta för min egen fil, vilket har varit tillfyllest hittills. Jag har också mitt träd på MyHeritage för att testa deras tjänst. Jag får erinran då och då om att det är för stort för ett gratis abonnemang men de är tydligen glada för alla personer de har i sin databas så det blir bara ett påpekande, men jag kan inte ändra eller hantera trädet som gratismedlem, men det behövs inte heller i det här stadiet av min användning eftersom det tas med i alla analyser, vilket ju är till nytta både för mig och andra. 

Träfflistan innehåller mängder av information hos MyHeritage

MyHeritage presenterar mina matchningar på ett föredömligt sätt och deras analysfunktioner är utmärkta. Peter Sjölund har just haft en utmärkt genomgång i ett on-lineseminarium av hur man kan sortera sina träffar med de redskap som finns. De funktioner jag använder mest är Granska DNA-matchning och därunder dels funktionen Gemensamma DNA-matchningar, dels Kromosomläsaren av gemensamma DNA-segment. 

Alla gemensamma matchningar visas. Överst min bror som är kusinbarn/syssling till den valda träffen. I höger marginal visas symbolen för att dessa två triangulerar med mig.

Triangulering ger detta resultat och positionen visas inringad.

Granska DNA-matchningar motsvarar väl närmast In-Common-With i FamilyTreeDNA, men är både snyggare och mer informativ. Man får här en lista på vilka övriga personer som matchar både en själv och den valda personen samt uppskattat släktskap till denne tredje person och hur många cM denne tredje person har med en själv och den valda personen. Det allra bästa är emellertid att det finns en markering i de fall både jag själv och den valda personer triangulerar med den tredje personen. Om så är fallet kan man klicka på den symbolen och får då upp en kromsomläsare som i detalj visar exakt hur de tre matchar varandra.

Kromosomläsaren av gemensamma DNA-segment är samma funktion som Chromosome Browser i mitt eget testprogram och förtjänsten är just att den finns.

Givetvis har jag också använt de matchande personernas släktträd, vilket är tillgängligt om man låser upp sin test, men inte annars. Nu finns det ett lite kryphål som man kan använda sig av. Om man svävar över namnet på sin matchning i matchlistan så dyker det upp en ruta som innehåller en länk till familjens websida. Där kan man ofta finna länken Gå till släktträdet. Om man klickar på den så kan det leda till ett, ibland dock förenklat, släktträd för familjen. Detta kan man göra utan att betala.

Jag har faktiskt laddat upp min DNA-råfil till LivingDNA också, men det verkar ta väldigt lång tid innan något händer där avseende träffar på individer.

Jag laddade också upp alla mina DNA-råfiler till GEDMatch tidigt, men först på senare tid har jag insett vilka stora möjligheter denna tjänst ger i kombination med andra tjänster. Det är bara tråkigt att inte fler laddar upp sina filer dit. Jag skall emellertid säga att jag bara skummat på ytan av vad man kan göra med den här tjänsten, men skall ändå beskriva några som jag fått användning för så här långt.

I GEDMatch får man ett nytt kitnummer. Det är bra så till vida att man kan identifiera varifrån en persons kit kommer utifrån första bokstaven i numret. T=FtDNA, A=Ancestry och M=MyHeritage, vilka är de som intresserar mig. Man kan på så sätt detaljstudera en träff på ”hemmaplan” så att säga. Det första man gör är nog att köra testet One-to-Many och får då en lista över alla som man matchar med. Det finns mängder av inställningar och presentationssätt för de resultat man får fram, men det lämnar jag åt er att undersöka själva. Man kan gå vidare och undersöka en speciell träff med funktionen One-to-One eller använda funktioner för att jämföra med ett urval av personer, eller göra trianguleringar – möjligheterna är oerhört många. En funktion som jag har blivit förtjust i vid sökandet efter DNA-profil hos en okänd farfar är Segment Search, som är en funktion under Tier 1 - är en extratjänst som kostar en liten summa att nyttja. Med den kan man söka efter alla som matchar på en viss position på en viss kromosom och på så sätt ringa in möjliga personer som kan leda till en okänd ana.

OK – det där var mycket, men väldigt elementärt, men ändå inte något man kommer på så där utan vidare som nybörjare. Åtminstone gjorde inte jag det. Nästa text fortsätter i samma anda och då berättar jag om några andra redskap som jag upptäckt och hur jag sett potentiella användningsområden för dom.

Det blev en bok till slut

Eftersom många ville att det skulle gå att skriva ut den gratis nybörjarkurs, som finns i gruppen bestämde jag mig för att göra ett försök att ordna det. Jag har nu lyckats uppfylla den önskningen genom att göra om kursen så att den går att skriva ut hemma. Jag hoppas alla ni som önskade detta kommer att utnyttja möjligheten.

Jag har redan tidigare insett att det är ganska stor skillnad på att framställa en Internetkurs, som är ursprunget till nybörjarkursen och att presentera samma material på en blogg där den finns idag. En professionell Internetkurs har stora möjligheter att utforma layouten så den blir säljande och lättläst, men en blogg ger väldigt stora begränsningar på det området. Det har ju funkat ganska bra i alla fall och kursen har besökts minst 12 000 gånger.

Nu har jag insett att det inte heller är helt lätt att åstadkomma en version av en blogg som blir läsvänlig när man har bilder med så mycket detaljer som det är i den här kursen. Dessutom ger ju bloggen möjlighet att länka både mina egna och andras texter för att berika kunskapen. Man kan säga att kursen bara blir en stomme och hela min blogg utgör det totala kunskapsstoffet. Det är inte nog med det för jag kan också länka in andras intressanta texter och texter på Wikipedia och andra källor i kursen. Det kan man ju inte göra i en tryckt bok annat än genom digra listor med referenser och det blir tungt att ta del av.

Bortsett från att hitta en bra tjänst som kan fungera för ändamålet så har jag länge brottats med ovan nämnda problem. Dessutom har jag länge velat framställa en tryckt bok av en del av mina texter för eget bruk, men boken skall vara snygg och inte alltför hiskeligt dyr.

Nu kan jag erbjuda två filer till de som vill trycka ut boken hemma på papper, läsa den som e-bok på er telefon eller läsplatta och dessutom komma åt all bredvidläsning som gör kursen mycket mer matnyttig. Som en bieffekt har jag för eget bruk kunnat beställa en tryckt bok av min kurs som lär anlända i min brevlåda några dagar före Jul.

Ni får således detta:
1) En PDF-fil med hela kursen. Den kan ni läsa som e-bok eller stycka/printa ut på papper.
2) Dessutom en PDF-fil med QR-koder, som ni kan printa ut. Den länkar till all bredvidläsning som finns på min blogg och andra ställen. När ni läser kursen på på Internet finns de ju inbäddade i texten. Här får ni dem, av tekniska skäl, vid sidan om.

Om ni  vill köpa den tryckbara versionen - som också är en e-bok - av kursen så finns mer information på samma ställe där ni hittar kursen – under fliken Nybörjarhjälp på den här bloggen. Eller också skickar ni helt enkelt ett mail till mig på design4change(AT)gmail.com