Helt plötsligt händer det

Min förra text illustrerade jag med en champagneflaska där korken flyger ut med en smäll och de gudomliga dropparna fullständigt väller ut. Jag har senaste dagarna upplevt något liknande i släktforskningen.

Under lång tid har jag försökt finna ut mer om min ana Simon Andersson Skragge - tullnär vid Edet i Skillingmark. Jag har läst allt som står att finna om släkten Skragge för att komma underfund med hur han är befryndad med den kända släkten från Hammarön utanför Karlstad, samt därmed också med Skraggarna från Huggenäs. Det finns mycket skrivet om den släkten bl. a. av Lagerborg [1] som härstammar från Simon Skragge på Hammarön.

Under ganska lång tid har jag haft små trevare utlagda på Rötters Anbytarforum och fått viss respons från några andra Skraggeforskare. I stort sett har dom kört fast på samma saker som jag men vi har i alla fall kunnat enas om vad vi inte vet. Jag måste säga att jag hade lagt undan Skragge eftersom jag inte kunnat se hur jag skall komma vidare. Där har Skragge legat och mognat i släktorskningens källare som en champagneflaska som håller på att jäsa ut till ett stilla, men inte särskilt intressant vin. Så helt plötsligt händer något.

En forskare publicerar en notis på Anbytarforum där han berättar vad han läst om Simon Andersson Skragges far Anders Simonson i vagge i Ny socken. Han har hittat honom i Magnells samlingar på Arkiv Digital. Magnells samlingar är tolkningar av domböcker för Jösse och Gillberga häraden i Värmland och där är Simons far flitigt förekommande. Detta inlägg fungerar som när man tillsätter den lilla extratillsatsen av socker i den slutjästa champagnen för att åstadkomma bubblorna. Det blir en hiskelig aktivitet på Anbytarforum. Kommentarna och rönen strömmar in och bilden av familjen Simonsson från Vagge i Ny socken i Värmland blir allt mer nyanserad och detaljerad. Bland annat lär Anders ha bitit av en bit av näsan på en antagonist vid ett tillfälle.

Nu är det bara att alla vi Skraggeforskare vårdar detta, vänder på våra data då och då och låter kunskapen utvecklas tills vi helt plötsligt har en fullständig bild av om, och i så fall hur, Anders Simonson, född i Huggenäs är befryndad med de andra Skraggarna där.

Kanske kan jag så småningom sammanfatta detta i en taxt här och då blir det plats för ännu en champagnekork som flyger i luften.

Det har märkts på nätaktiviteten att det har varit OS - ganska bra gick det också för Sverige. Speciellt damernas Curling var en rysare - GRATTIS! Eftersom jag själv är pensionär ömmar jag speciellt för denna grupp och har därför lottat ut två (2) exemplar av min släktforskningskurs speciellt till pensionärer. Ja inte precis lottat, eftersom de måste svara på en fråga om släktforskning för att vinna. Nu är det så att just den seniorsajten där jag annonserat tävlingen tydligen inte haft så många besökare under OS, så priserna finns kvar. Jag tänkte därför ge er chansen att vinna dom genom att visa era talanger att söka er fram på Internet. Någonstans i cyberrymden finns en notis om att man kan vinna två exemplar av min släktforskningskurs. En ledtråd är att jag har en blogg som heter Livskvalitet som pensionär i Europa. Det gäller bara att hitta sajten där tävlingsfrågan finns och skicka in svaret.

Jag har lottat ut en kurs där också, men där har redan en vinnare korats. Den som vann var oerhört snabb så jag gav alla som svarade rabatt på kursen som tröstpris.

LYCKA TILL!

1) Lagerborg, Rolf. 1919. En Värmlandssläkts Öden, Södeström & Co Förlagsaktiebolag, Helsingfors.

Hurra - Min släktforskningskurs är klar!

Min släktforskningskurs för nybörjare är klar och jag känner mig jättenöjd över att ha fått till det riktigt skapligt, som vi säger i Örebro, när vi riktigt vill ta i. Jag har jobbat med den några månader och det har varit både arbetsamt och roligt.

För alla dom som läser den här bloggen är stilen och upplägget av kursen välbekant. Jag använder min egen erfarenhet som nybörjare som grundsten i kursen, men försöker vara mer strukturerad än man kan vara i en blogg där det är tillfället som styr ganska mycket.

Jag vill tacka Genline, ArkivDigital, Släktdata, GeneaNet samt Illustra Murgia för att jag fått använda deras material i kursen, samt Kenneth och Eva som provat den innan den publiceras. Det har varit kul att samarbeta med MinKurs.se som hjälper oss entusiaster att utforma kurser om det vi tror oss veta något om. Dom tar hand om allt tekniskt så man kan koncentrera sig på innehållet.

Givetvis hoppas jag du skall köpa min kurs och dessutom ge bort den i present till alla som du vill förföra in i släktforskningen. Under en introduktionstid kostar den 195 kronor, vilket motsvarar 100 kronors rabatt. Kursen heter som sig bör "Släktforskning för noviser" och finns här. Du kan också klick på loggan uppe till höger. Till kursen finns en Kursblogg där deltagarna kan ställa frågor och utbyta erfarenheter. Även andra får delta med kommentarer där, men bara kursdeltagare får skriva inlägg.

Om du går till kurssidan så kan du titta på en Demo som ger mer information om innehållet.

Nu kan fosterbarn, adopterade och barn i HBT-förhållanden också börja släktforska

När jag har arbetat med min nybörjarkurs Släktforskning för noviser har jag funderat en del över hur man skall göra i framtiden med icke-konventionella förhållanden. Jag kom att tänka på det eftersom min far var fosterbarn och växte upp med en en mor och en far som han inte hade någon som helst genetiskt gemensamt med, men som han lärde känna som sin familj och jag som mina farföräldrar. Samtidigt har jag under de senaste åren fått reda på hans biologiska anor, men det känns lite konstigt att inte ha någon metod att registrera de som de facto var hans föräldrar utan bara den släkt som varken jag eller han har någon kontakt med.
Hur kommer man i framtiden att handskas med alla särbos, sambos och plastföräldrar ur genealogiskt hänseende, för att inte tala om samkönade äktenskap där ett barn har två pappor eller två mammor och dessutom kanske en ytterligare en biologisk förälder som har gemensam vårdnad med paret som barnet bor mest hos.

Jag blev då glad när jag idag fick ett tips från en läsare om ett nygammalt program som heter ScionPC. Det är ett program från Nya Zeeland och följaktligen på engelska, men det går utmärkt att åtminstone mata in svenska tecken - det har jag kollat. Däremot lyckades jag inte importera en Gedcom jag hade liggande, men det brukar ju krävas lite handpåläggning innan man hittar rätt version.

Det anmärkningsvärda med programmet är att det inte talar om "man" och "hustru" utan i stället talar om "Prime" and "Partner" och man kan välja fritt vem som skall vara Prime och vem som skall vara Partner och vilket kön de skall ha. Kanske användbart även i heterosexuella förhållanden? Programmet har nämligen inga fördomar ens mot sk. toffelhjältar. Vad som är ännu mer anmärkningsvärt är att barn inte är begränsade till att ha två föräldrar, vilket ju öppnar för registrering av olika familjekonstellationer.

Jag sparar emellertid det bästa till sist. Programmet är helt gratis, har en modern uppläggning och är helt portabelt mellan datorer, exempelvis på ett USB-minne.

Disgen, MinSläkt och Holger - Sveriges populäraste släktforskningsprogram

GeneaNet har gjort en förfrågan bland sina medlemmar om vilket släktforskningsprogram som är populärast i Sverige. Inte särskilt förvånande kom Disgen (35,8%) i topp tätt följt av MinSläkt (31,1%) och Holger (8,6%) på tredje plats. När jag själv började med släktforskning för inte alltför länge sedan var det MinSläkt jag startade med efter att också ha tittat på Holger. Efter en tid bytte jag emellertid, med visst motstånd till Disgen, men saknade ändå MinSläkt, som jag då och då återkommer till och laddar in mina data i parallellt. Hur kommer det sig då att så många andra uppenbarligen har samma favoriter som jag har?

Jag har nu under en dryg månad arbetat med att utforma en Internetkurs i Släktforskning för noviser. Jag börjar nu se slutet på det arbetet och är ivrig att få ut den på Internet. Jag ställdes då inför problemet att säga något rättvisande och informativt om valet av släktforskningsprogram till en nybörjare som aldrig syssat med släktforskning förrut. Jag vill ju gärna att de som läser kursen skall skaffa ett program så dom kan börja mata in sina anor i, men samtidigt inser jag att det finns ett visst motstånd mot att lägga ut pengar på något man inte riktigt förstår sig på. Jag upptäcker då att det är bara från MinSläkt som man kan ladda ned ett fullt fungerande program gratis. Visserligen har det inte alla funktioner och visserligen får man en påminnelse om att man kör ett gratisprogram då och då, men man kan använda programmet utan några restriktioner av betydelse tills man vet om man vill fortsätta med sin nya hobby eller tills man anser sig vilja prova ett annat program.

Både Disgen och Holger erbjuder särskilda demo-program som man bara kan mata in 100 personer i. Vad gäller Disgen är det än mer restriktivt för där är det 100 poster, vilket innebär att även giften räknas som en person. Inget av dessa program är således särskilt lämpade om man vill testa hur det är att släktforska eller delta i en kurs som min eller någon annans nybörjarkurs. Däremot fungerar det för att ge den erfarne släktforskaren en idé om vad programmet går för.

Vad vill jag då säga med detta? Jo, jag tror detta är en av orsakerna till att MinSläkt har en så hög popularitet. Visst, jag är den förste att erkänna att det är ett väldigt välgjort program, lätt att förstå för en nybörjare och en strålande grafik som ser ut precis som man förställer sig att ett släktforskarprogram skall se ut. Att jag och många andra ändå valt Disgen får nog främst förklaras med dess mycket avancerade funktioner och funktionella koppling till såväl DIS som Genline.

Jag tror att just möjligheten att använda en något begränsad version av MinSläkt gratis är nyckeln. Har man börjat med programmet blir man lätt förtjust och vänjer sig vid dess funktioner och blir obenägen att byta. Eftersom man blir så förtjust i programmet så tror jag också dom flesta känner ett litet stygn av dåligt samvete varje gång som meddelandet om att man kör ett gratisprogram kommer upp. Nog kan man väl betala 300 kronor för något som funkar så bra tycker man nog.

Som affärsidé tror jag MinSläkt valt helt rätt väg och att det är en av orsakerna till att så många favoriserar MinSläkt framför Holger. Säkert finns också funktionella skillnader, men jag kan för lite om Holger för att avgöra det. Man kan ju också undra över hur många som kör Disgen på en piratkopia, vilket ju lätt blir följden när man distribuerar program på skiva och inte har någon kontroll över hur skivorna användes. Den risken löper ju inte MinSläkt eftersom begreppet piratkopia saknar relevans i det fallet.