Deklaration av relationer och samarbete

Eftersom jag informerar om nyheter från olika leverantörer av tjänster inom släktforskning på denna blogg och på Facebookgruppen med samma namn, samt dessutom har gjort vissa tester och kritiska genomgångar av sådana tjänster så anser jag det vara på sin plats att deklarera min relation till olika företag och organisationer.

Ancestry: Som nybörjare använde jag Genline som senare köptes upp av Ancestry. Under Genlinetiden deltog jag i volontärsarbete med GIDx. Jag använde även Ancestry parallellt med Arkiv Digital till en början. Under den tiden utvecklades en god kontakt med en av de svenska representanterna för företaget, som för övrigt var grundare av Facebookgruppen "Släktforskning". Jag publicerade regelbundet företagets pressreleaser på min blogg och följde upp nyheter med referat. Jag har ett basabonnemang som är vilande. Vid ett tillfälle fick jag som gåva en DNA-test som jag inte kunde ta del av resultatet av eftersom jag inte är betalande medlem i Ancestry.

MyHeritage: När företaget stod i begrepp att etablera sig i Sverige blev jag kontaktad och hjälpte till med information om hur den svenska marknaden såg ut och vilka andra aktörer som fanns. Jag fick då god kontakt med den dåvarande Sverigansvariga personen och publicerade regelbundet deras pressreleaser på min blogg. Jag skrev även vid något tillfälle på MyHeritage-bloggen och fick positiva omnämnanden för mitt engagemang för nybörjare där. Under en tid fick jag gratis prova deras största abonnemang, men har idag inget eget träd på tjänsten, som är aktivt. Eventuellt kan någon gammal version som jag använt för testning finnas kvar utan min vetskap. Under några år fick jag en Julhälsning i form av ett bokmärke, noteringsbok eller annan trevlig reklampresent.

Geni: Jag har genom en anättlings uppladdning en mindre gren av min släkt där och har då ett gratis basabonnemang. Jag har vid något tillfälle försökt radera mitt bidrag, men det går inte eftersom det är länkat till Världsträdet. Geni är idag starkt anknutet till MyHeritage.

Geneanet: Jag blev tidigt gratismedlem i tjänsten eftersom jag gillade deras ”affärsprincip” och när man sökte medlemmar som kunde hjälpa till att översätta hemsidan till svenska från franska så anmälde jag mig som volontär och lade ned ganska mycket arbete på detta. Jag kom att bli god vän med den dåvarande Sverigeansvarige och när han föreslog att vi skulle göra en kort introduktionsvideo till släktforskning tillsammans så nappade jag på det. Man hade redan en fransk version på sin sajt. Geneanet har också tidigare länkat nyheter från min blogg på sin hemsida och jag har förmedlat nyheter om tjänsten i mina kanaler. Jag har fortfarande ett fritt premiumabonnemang på Geneanet och använder det som min huvudsakliga tjänst för att låta andra ta del av mitt träd.

Släktdata: Jag har genom åren blivit vän med en av de tongivande för tjänsten och man har länkat till min blogg från hemsidan.

DIS: Disbyt var en av de första delningstjänster jag använde mig av och jag har haft mitt träd där fortlöpande. Jag skäms lite att erkänna att jag inte uppdaterat tillräckligt frekvent. Jag har värdefull kontakt med en av utvecklarna inom DIS och varit behjälplig med vissa kunskaper vid utvecklingen av den nya versionen av Disgen, vilket gjort att jag har ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Under en tid länkades nyheter från min blogg på framträdande plats på DIS hemsida och finns fortfarande kvar men nu med en mer blygsam placering. Disgen är fortfarande mitt huvudsakliga släktforskningsprogram.

MinSläkt: Som nybörjare använde jag programmet och har fortlöpande rapporterat om nyheter via mina kanaler. Jag har erhållit ganska mycket trafik från Dannberg Datas hemsida till min blogg.

Genney: Redan för många år sedan kom jag i kontakt med programmets designer och bidrog med blygsamma synpunkter. I arbetet med den slutliga versionen hade jag förmånen att göra vissa tester av samma slag som jag gjorde vid utvecklingen av Disgen och som rörde överföring av data mellan olika program. Jag hade då tillgång till en testversion, som sedan övergick i ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Jag använder programmet parallellt med Disgen.

Arkiv Digital: Jag har använt företagets tjänster sedan starten. Då jag utvecklade min kurs fick jag nyttja material från såväl Genline som Arkiv Digital. AD har också varit vänliga att skänka en tids abonnemang till Facebookgruppen ”Släktforskning för novisers” 10 000e medlem.

SVAR: Inga relationer, men jag har använt tjänsten någon gång.

TCGR: Nigel Bufton’s produkter har jag använt under många år och jag har vid ett antal tillfällen föreslagit grammatiska förändringar i den svenska narrationen av släktböcker, samt pekat på några anomalier i det sätt som Gedcomfiler från MinSläkt och Disgen har tolkats.

Komplettering, restaurering och underhåll

Jag har ju inte släktforskat i så väldigt många år och jag var fullständig novis när jag startade. Inte fanns det tillgång till särskilt mycket nybörjarhjälp på den tiden heller, speciellt inte om man inte hade en förening nära sig. Nu har jag emellertid byggt upp ett släktträd med över 15 000 personer och tillväxttakten har avstannat avsevärt. Det finns fortfarande en del lösa ändar att utforska i släktträdet, men var och en av dom kräver oerhört mycket arbete eftersom de endera är så långt tillbaka i tiden att kyrkböckerna inte räcker dit eller att familjerna är så obetydliga att inga dokument finns om deras liv och leverne. Ibland är det också kvinnor som är födda i en annan socken, vilken inte är angiven i husförhöret och det blir som att leta efter den berömda nålen i höstacken. Hur som helst så blir de källor jag måste söka i så svårtillgängliga och så svårtydda att min kompetens inte räcker till. Ibland är de inte ens tillgängliga för mig som bor utomlands. Vad återstår då? Skall jag lägga ned min hobby och inse att jag inte kommer längre?

Tvärtom har jag insett att jag har oändligt mycket arbete kvar att göra för att bli nöjd med min släktforskning. Följande problem står jag inför.

Felaktigheter: Även mitt senare material, men i synnerhet mitt tidiga material innehåller felaktigheter (nybörjarfel) även där jag inte tror jag skall finna dom. Se flesta fel är stavfel och skrivfel, men en del är riktiga forskningsfel – en del grova.

Dubbletter: Dessa förekommer dels på grund av att jag inte varit uppmärksam, men oftast på grund av anförluster.(1) Speciell under senaste året när jag fört in flera hundra personer från den svenska adeln. Där är anförlusterna oerhört frekventa och för att göra det riktigt svårt var fantasin vad gäller förnamn ganska liten bland dessa familjer. Männen kunde heta Nils eller Simon i generation efter generation och då är det lätt att villa bort sig även om dokumentationen är både fyllig och tillgänglig. När man sedan gifter sig kors och tvärs mellan några få familjer där även kvinnorna har samma namn i generationer blir det knivigt.

Källor: Jag har ett speciellt problem med detta eftersom jag i början, dels var oerfaren/okunnig, dels använde Genline – numera Ancestry. Genlines adresser överensstämmer inte alltid (nästan aldrig faktiskt) med adresserna i Arkiv Digital och NAD, vilket gör att jag nu försöker leta rätt på alla gamla källor och ge dem konsekventa och allmängiltiga adresser, som kommer att vara hållbara i framtiden.(2)
I början använde jag även andra källor än kyrkböckerna – ofta Disbyt, men också uppgifter från privata släktträd. Fastän jag la mig vinn om att använda uppgifter från erkända släktforskare visade det sig att de ändå innehöll ganska många fel. Av bekvämlighet angav jag ofta släktforskarens namn som källa. Nu måste alla dessa ofullständiga källor bytas ut mot riktiga källhänvisningar. Dessutom måste jag kolla riktigheten av uppgifterna jag fått/lånat från andra. Felaktigheter uppstod oftast då forskaren använt födelseuppgifter från dödsnotiser eller husförhör. I ganska många fall var dessa inte i överensstämmelse med födelsenotisen.(3)

Kompletteringar: Jag har som ambition att ha vinjettbilder till mina anor där det är möjligt. Helst vill jag ha ett porträtt, men ett bomärke, vapen, sigill, namnteckning eller liknande kan också duga.

Vidare vill jag gärna ha någon form a biografi där detta är möjligt, eller åtminstone någon liten notering. Det innebär ett stort arbete att finna sådana texter som jag kan lita på. SBL, ÄSF, Stamtavlor på CD-rom, Wikipedia, historiska websidor, uppslagsverk, herdaminnen, lokalhistoriska skrifter och sidor, domböcker, dödsnotiser eller dödsrunor är några av de källor som jag använder.(4)

Systematik och redskap i renoveringsarbetet

En del av ovanstående kan jag få hjälp med. DISGEN har ett utmärkt hjälpmedel för att finna dubbletter. Problemet är emellertid att programmet är lite okänsligt när det gäller patronymikon.(5) Alla Petter Nilsson som är födda inom ett ganska stort tidsintervall misstänks nämligen vara dubbletter. En annan frekvent övertolkning är när den förstfödda Kerstin Carlsdotter dör ung och en dotter två år senare får samma namn. Dessutom är det som att balansera på gränsen till en avgrund när det skall rättas till. Tänker man det minsta fel går det åt pipan och man förlorar en hel släktgren. Man måste ta frekventa back-uper (kan man säga så?) för att vara på den säkra sidan.

GeneaNet har ett utmärkt hjälpmedel för att finna inkonsekvenser som att modern är 110 år när hon får barn eller att hon är född efter sonens födelse. Sedan är det bara hårt arbete som gäller för att rätta till felet.

Det svåraste är emellertid att hitta ett system för hur man skall korrekturläsa och rätta. Efter bara några generationer har jag villat bort mig totalt i Disgen och vet inte vilka anor jag kollat och inte. Inte är det så lätt att komma ihåg var man slutade kvällen innan när ögonen föll ihop av sig själv heller. Disgen har en funktion som hjälper till. Man högerklickar på personen och väljer kommandot ”Till listan över senaste personer” eller klickar Ctrl+1. Då hittar man tillbaka när man fortsätter.

Nu har jag även funnit ett sätt att kunna beta av alla anor systematiskt. Jag skriver ut mitt träd med det program som jag använder för att skriva ut släktböcker. I mitt fall heter det TCGR.(6) Jag skriver ut en rapport i PDF-format,(7) som innehåller det jag vill kontrollera. På så sätt ser jag exakt hur det färdiga resultatet blir. Ofta består nämligen felen av felaktiga radbrytningar, tomrader eller sär- och hopskrivningar som uppstår vid överföring från släktforskningsprogrammet till PDF-filen. Sådant kan man inte se i sitt släktforskningsprogram utan först när det kommer som en obehaglig överraskning i den färdiga utskriften. För att inte det skall bli alltför mastigt skriver jag ut en gren, eller kanske del av en gren, åt gången. På så sätt blir det överkomligt. Jag öppnar nu filen i Acrobat Reader på min iPad och kan där korrekturläsa. På min dator har jag mitt släktforskningsprogram öppet (Disgen) och kan nu rätta allt eftersom jag hittar felen. TCGR presenterar anorna generationsvis så jag får söka rätt på personerna en efter en i Disgen, men det är enkelt. Acrobat Reader (8) har en mängd korrekturläsningsfunktioner, men den viktigaste är att jag kan stryka för med märkpenna där jag slutade på kvällen. Nästa gång jag öppnar filen öppnas den där jag slutade så jag vet alltid hur långt jag har kommit.

Ofta behöver jag ju Internet, AD och andra källor för att kontrollera där det blivit riktigt tokigt eller där jag skall föra in rätt källhänvisning. Nu händer det ju ofta att jag upptäcker nya fakta när jag läser originalfilen i AD och då kliar det i fingrarna att komplettera. Det gör jag också inom rimliga gränser, men man får vara försiktig annars gräver man lätt ned sig i nya detaljer och då blir man aldrig klar med rättningen. Jag gör en notering och återkommer senare.

Eftersom jag vill ha min offentliga fil på GeneaNet så aktuell som möjligt laddar jag ned nya rättade versioner nästan dagligen. Då uppstår en liten egenhet. GeneaNet tillåter, till skillnad från de flesta nättjänster, att man uppdaterar sina träd utan att man därför förlorar länkar till bilder och dokument. Dock blir GeneaNet lite vilset när den nya Gedcomfilen (9) innehåller personer som de inte känner igen eftersom jag kanske har korrigerat stavningen i namnet eller gjort någon annan detaljändring. Då undrar programmet vilken person jag avser skall länkas till den bild som jag lagt in tidigare, eftersom det inte stämmer med trädet jag laddade upp för ett par dagar sedan. Återigen får man tänka till så det blir rätt.

Anmärkning: Texten bygger på erfarenhet av de program och tjänster som jag använt – Disgen, Disbyt, Genline (upphör inom kort), Arkiv Digital, TCGR, Geneanet och Adobe Acrobat Reader. Motsvarande erfarenheter och tillvägagångssätt är giltiga, i modifierad form, för användare av andra lösningar.

Noter:
1) Anförluster uppstår när personer med, en eller flera, gemensamma anor gifter sig. Om man närmar sig en sådan gemensam ana via två vägar är det ofta så att man för in anan i fråga två gånger och då uppstår dubbletter. Anta att två kusiner gifter sig. Eftersom de har ett gemensamt mor/farföräldrapar kan det lätt bli så att detta par förs in två gånger om man inte observerar att personerna är kusiner. Det äldre svenska namnskicket gör också att detta är svårt att observera.
2) Skälet till att Genlines och Arkiv Digitals adresser inte överensstämmer beror på att de fotograferats från olika källor. Genline/Ancestrys material har fotograferats från de så kallade mormonfilmerna, vilka är en avbildning av originalböckerna, som getts en egen indelning. Arkiv Digital har däremot fotograferat originalböckerna direkt. De adresser AD har överensstämmer således med de original som finns. I AD:s adresser finns också hänvisning till arkivhållaren – Riksarkivet (NAD) – vilket gör att man kan återfinna materialet även om AD skulle upphöra.
3) Uppgifter om födelse från födelseboken har alltid högre sanningsvärde än andra uppgifter. Samma sak gäller uppgifter i dödboken om förhållanden vid dödsfallet.
4) SBL=Svenskt biografiskt lexikon. Finns tillgängligt på http://sok.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx
ÄSF=Äldre Svensk Frälsesläkter. Kan köpas från Riddarhuset
Herdaminnen – genealogier över präster från svenska stift. Finns tillgängliga på bibliotek och arkiv.
Domböcker – Ingår i ArkivDigitals utbud
5) Med patronymikon menas det namnskick som var förhärskande i Sverige fram till 1800-talet. Det innebär att barn får efternamn från sin fader. Söner till Nils får namnet Nilsson och döttrar Nilsdotter. Dessa namn följer personen hela livet och ändras inte vid kvinnans giftermål.
6) TCGR=The Complete Genealogy Reporter är ett mycket kraftfullt släktboksprogram som kan generera rapporter på många språk. Programmet tolkar Gedcomdata och omformar dem till en berättelse på önskat språk - narration. Egna språkinställningar kan göras av den avancerade användaren.
7) PDF=Portable Document Format är ett filformat som ger stor kontroll av att dokumentet förblir oförändrat vid överföring eller utskrift. Det är emellertid normalt svårt att redigera på det sätt som ordbehandlingsformat låter sig göras.
8) Adobe Acrobat Reader är ett gratisprogram för att läsa PDF-filer
9) Gedcom är ett filformat som gör det möjligt att föra över genealogiska filer mellan olika program. Det är egentligen en enkel textfil som kan läsas och editeras med vilken enkel textredigerare som helst. Om man ändar namnet på filen från namn.ged till namn.txt låter det sig göras.

Nu byter jag släktforskningsprogram - och ändå inte, feg som jag är

  

Nu tror jag att mitt virrande efter ett nytt släktforskningsprogram kanske har nått sin ände. För de som inte läst om mitt gnäll under lång tid skall jag sammanfatta.

Situationen är denna:

• Jag har över 14 000 poster i min databas som ligger på Disgen
• Att ha allt material i första hand på min egen dator är ett oeftergivligt krav. Jag söker således ett nytt s.k. off-lineprogram.
• Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt träd till släktingar och andra intresserade på Internet – en s.k. on-linetjänst. 
• Jag har testat såväl Geni, som Ancestry och MyHeritage som alternativa on-lineprogram.
• Jag använder ett fristående program TCGR – The Complete Genealogy Reporter - för att framställa släktböcker
• Stora delar av mitt tidiga material har källhänvisningar från Genline – det moderna materialet från ArkivDigital. De två tjänsternas hänvisningar till kyrkböckerna överensstämmer inte.

Mitt problem är följande:
Jag vill byta till ett modernare program än Disgen. Detta särskilt som mycket talar för att Disgen varken har kompetens eller ekonomisk kraft att inte ytterligare halka efter i utvecklingen. Utvecklingen av programmet är helt beroende av frivilliga insatser och grundstommen är gjord med uråldriga metoder och resurser. Ju längre jag väntar desto svårare blir det att byta.

Det har visat sig oerhört svårt att överföra mina data från Disgen till något annat program på grund av ofullkomligheter i Gedcomexporten.

Jag har kommit fram till följande val efter lång tid av tester:

Family Tree Maker

Mitt nya program heter Family Tree Maker - FTM. Under en tid testade jag den svenska gratisversionen och gillade den, men insåg att den engelska fullversionen gav så oerhört mycket mer. Att den är på engelska påverkar endast rapporterna, men eftersom jag ändå använder TCGR för släktböcker och GeneaNet för övriga rapporter krävdes bara att FTM kunde exportera en Gedcom som förstås av dessa två tjänster. FTM är ju Ancestrys off-lineprogram, men jag avser att köra det som fristående program på min dator och inte automatiskt synkronisera det med Ancestry.

GeneaNet

Min on-linetjänst är fortfarande GeneaNet. Skälet är dels vanan, dels att jag tilltalas av programmets funktioner, dess policy samt att det inte försöker ta över min släktforskning, varken ägandet, funktionaliteten eller dess innehåll. I princip kan jag göra allt som konkurrenterna erbjuder, men jag får välja själv. En avgörande sak är att matchningar bara görs på de namn och familjer jag själv väljer. Jag slipper således dessa hundratals förslag som jag inte bett om. Den avgörande egenskapen är emellertid att jag kan uppdatera mitt träd från mitt off-lineprogram hur ofta jag vill utan att gamla data och länkar förstörs i GeneaNet-trädet.

The Complete Genealogy Reporter

Mitt släktboksprogram är fortfarande TCGR, som visserligen kan vara lite komplicerat att ställa in som man vill ha sina böcker, men som i gengäld är kraftfullt och ger utmärkta resultat efter lite jobb. Man kan dessutom välja bland mängder av språk.

Min huvudsakliga söktjänst är fortfarande ArkivDigital, trots att jag har tillgång till Genlinematerialet genom Ancestry. Förutom kvalitet på bilderna är källhänvisningarna det huvudsakliga skälet till mitt val. Genline/Ancestrys källor överensstämmer inte med NAD – Nationella Arkivdatabasen – som är den enda rimligt hållbara källhänvisningen till svenskt kyrkboksmaterial. 

Hur jag gjorde
Jag fick exportera en Gedcomfil från Disgen till GeneaNet och därefter skapade jag en Gedcom i GeneaNet, som jag sedan kunde exportera till FTM. Direkt överföring från Disgen till FTM funkade inte – jag tappade de flesta källorna. Gedcomfiler från FTM till GeneaNet fungerar bra, liksom från FTM till TCGR.

Strul jag får leva med
Jag kan bara importera mitt träd till FTM en gång om jag inte vill skriva över mitt föregående träd. Funktionen ”slå samman” tänker jag inte lita på av erfarenhet.

Eftersom jag vill byta alla gamla källor som hänvisar till Genline mot referens till ArkivDigital/NAD innebär det en massa arbete framgent i FTM. Jag kommer inledningsvis att nöja mig med att byta källor för mina anor - anättlingar får vänta.

Jag måste manuellt skilja alla par som Disgen "släpat till prästen" utan deras egen medgivande. Disgen kan nämligen inte exportera annat än giftermål för par i sin Gedcom-fil även om man skriver in något annat i programmet.

Inte heller förstår alla program Disgens * som visar tilltalsnamn. Andra program väljer, i brist på förståelig kod, första namnet som tilltalsnamn. Jag får där redigera Gedcom-koden manuellt vid export till TCGR. Det är speciellt viktigt för den person som valts som proband i släktboken. Jag uppskattar exempelvis inte att varje post i min släktbok lyder som: ”Karl Johan Jansson Granath (Tommys farmors far)”. Att bli kallad Tommy 14 000 gånger är ingen höjdare när man heter ”Tommy Jan Åke” och kallas Jan alternativt Jan Åke.

Ett problem vid överföringen var också de bilder jag matat in i Disgen. De följer snällt med när jag överför direkt från Disgen till FTM, men jag förlorar nästan alla källor. När jag gör överföringen Digen>GeneaNet>FTM förlorar jag å andra sidan länkarna till bilderna. Jag får således länka om alla bilder i FTM, vilket faktiskt är ganska roligt, speciellt som man kan lägga in en massa nya bilder och dessutom korskoppla dom mellan personer. Därför valde jag att förlora bildlänkar framför att förlora källorna. I FTM kan man välja att överföra alla valda bilder till ett bildbibliotek, vilket gör att de alltid finns med. Ett problem jag hade i Disgen var att varje gång jag bytte dator eller ändrade filstrukturen i datorn förlorade Disgen kontakten med bilderna.

Jag har dessutom tagit det drastiska beslutet att arbeta parallellt med Disgen och FTM under en tid. Detta innebär att jag måste vara noga med att göra alla förändringar och tillägg i båda programmen. Skälet till detta beslut är att jag vill ha bakdörren öppen om det strular med FTM.

Lärdom av detta är att:

• Man bör välja släktforskningsprogram med omsorg - det blir svårt att byta senare
• Man bör ta reda på om det program man väljer har kompetens och resurser att följa med i utvecklingen.
• Man skall inte tro att det stämmer när det står att ett program kan exportera och importera Gedcomfiler. Det fungerar sällan utan förluster.
• Man måste inte göra som programmen tycker man skall göra. Jag väljer exempelvis TCGR för att framställa släktböcker framför de som är inbakade i mina program, Jag använder GeneaNet framför Ancestry fastän mitt off-lineprogram är integrerat med Ancestry och jag skapar de flesta rapporter i GeneaNet snarare än i FTM. Jag kommer vidare att huvudsakligen använda ArkivDigital, men ta ett Sverigeabonnemang på Ancestry för att få åtkomst till vissa databaser som inte AD har. Jag vill nämligen bestämma själv vad som passar mig. 

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12

ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB

Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.

Genline

Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.

Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden. 

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)

Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde

Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:

• Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
• Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
• Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
• Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
• Hade Carl Johan några syskon?

NB/I början av 2020 fick jag genom DNA-test kontakt med en person som var ättling till ett syskon till Carl Johan och kunde därmed komplettera mitt släktträd med nu levande anättlingar på den linjen/

LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 
- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.


Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg

Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12

ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB

Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.

Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.

Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden. 

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)

Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde

Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:

• Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
• Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
• Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
• Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
• Hade Carl Johan några syskon?

LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 
- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.

Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg

Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

TILL NÄSTA AVSNITT

ArkivDigital kan tas med på stranden

Arkiv Digital har gjort en applikation för Apple handdatorer som jag har provat lite på min iPad2. Den är gratis och kan användas av alla som har abonnemang hos AD. Liksom hos AD’s normala program är bildkvalitén utmärkt och zoomfunktionerna utmärkta. Det är mycket enkelt att söka i hela AD’s material med hjälp av appen. Appen är dessutom snabb att använda. Frågan är emellertid vad man skall ha den till?

Jag ser genast stora möjligheter. Äntligen kan man söka i kyrkboksmaterialet utan att ha sin dator med sig – på tåget, på stranden, i hängmattan och varhelst man får lite tid över eller har lite långtråkigt. Ett annat bra sätt är att ha sin iPad vid sidan om som en uppslagsbok med AD öppet medan man arbetar i sitt vanliga släktforskningsprogram.

Appen är lättarbetad. Man känner väl igen sig från AD’s normala program. Att finna rätt bok gör man som vanligt och att öppna böckerna är till och med enklare än på datorn. Man kan stega mellan bilderna i olika stora steg och dessutom kan man bläddra snabbt genom att klicka på den mittre rutan som då öppnar ett skrollhjul med vars hjälp man söker sig till rätt sida. Bilderna kan förstoras och förminskas genom att ”nypa” och dessutom finns ett snabbt bläddringsläge under den symbol som ser ut som en filmremsa.

Om man funderar lite hur man skall använda appen rent praktiskt så finner man att det inte är helt självklart. Den kloke användaren matar in sitt originalmaterial i ett riktigt släktforskningsprogram på sin riktiga dator. Det betyder att man inte självklart kan mata in sitt material på sin iPad utan måste föra över det till sin dator på något sätt vilket inte är trivialt från en iPad till en PC. Man måste således mellanlagra det man funnit på något sätt så man kan hitta tillbaka till det när man sitter framför sin riktiga dator. Till en början kunde jag inte för mitt liv förstå hur jag skulle få in mina fynd i mitt träd på datorn. Appen saknar nämligen sparafunktion och jag lyckades inte heller spara/kopiera adressen på den sida jag hittat. Således står man inför problemet att komma ihåg vad man fann när man satt på tåget. Att skriva av adressen för hand verkar lite primitivt i dessa datatider.

Den kunnige CG Axelsson kom till min hjälp och lärde mig att man kan göra en skärmdump från iPad genom att samtidigt trycka på den runda startknappen i nedre ramen och på avstängningen uppe till höger på ramen. Bilden sparas bland bilderna på iPaden och kan där läsas, redigeras och skickas till lämplig annan plats/program. Proceduren är ganska primitiv och kräver en del träning, samt ett flertal följande handgrepp innan man kan använda materialet på ett vettigt sätt på annan plats.

En väldigt prioriterad önskan i framtiden är således att appen inkluderar ett enkelt sätt att åtminstone spara adressen och gärna även den bild man funnit. Samordning med exempelvis DropBox skulle kunna vara en idé även om det ju går bra att bläddra bland bilderna också. Bara att spara och överföra illustrationen till det här blogginlägget krävde mer arbete och fler handgrepp än vad som är försvarbart. Med hjälp av CG’s tips ovan och med DropBox som mellanlandning funkade det emellertid så småningom.

Som jag ser det krävs lite mer funktionalitetsstudier innan appen är riktigt klar, men den innebär redan nu ett oerhört lyft och ger Arkiv Digital ett försprång framför samtliga konkurrenter. Skaffa appen och irritera era familjemedlemmar på stranden och i trädgården i sommar genom att släktforska även där era nära och kära trott att det var släktforskarfritt område. Tack för det ArkivDigital!

Sveriges populäraste släktforskningsprogram 2012

GeneaNet har just publicerat listan över de mest populära släktforskarprogrammen i Sverige. Listan bygger på uppgifter från användare av svenska GeneaNet. 

I oförändrad ledning finner vi fortfarande programmet MinSläkt med Disgen på andra plats. MinSläkt har emellertid utökat försprånget något sedan föregående år. Idag attraherar MinSläkt 34,6% av GeneaNet-användarna, medan Disgen fallit tillbaka något till 30,9%. Dessa två program är emellertid i särklass de mest populära programmen bland GeneaNets användare. Family Tree Builder, som erbjuds av MyHeritage ligger på tredje plats med 8,5% av användarna. Det tredje svenska fristående programmet Holger attraherar 7,0% i undersökningen, vilket är en liten minskning från föregående år. 

Att undersökningen gjorts bland användare av GeneaNet kräver några kommentarer för att kunna tolkas. GeneaNet är en konkurrent till Ancestry och MyHeritage i det avseendet att de alla tre erbjuder möjlighet att bygga upp släktträd på Internet utan att man behöver ha någon av de program som undersökningen avser. Ancestry har det egna programmet Family Tree Maker (2,7%) och MyHeritage har det egna programmet Family Tree Builder (8,5%). Det kan tyckas anmärkningsvärt att någon som använder dessa program föredrar GeneaNet framför/parallellt med det ”egna” Internetprogrammet. Förklaringen ligger troligen i att många presenterar sitt material på flera plattformar. En annan skillnad mellan de tre programmens webplattformar är att GeneaNet till skillnad mot de två konkurrenterna kan uppdateras med Gedcomfiler från snart sagt alla befintliga släktforskningsprogram utan förlust av data, vilket gör den webtjänsten attraktiv oavsett vilket program man har på sin dator. Eftersom man utan problem kan exportera data från Holger, Disgen och MinSläkt till GeneaNet så ger undersökningen en god bild av hur populära dessa fristående släktforskningsprogram är. Ett motsvarande undersökning bland användare av Ancestry eller MyHeritage skulle troligen ge ett helt annat utfall eftersom släktträd gjorda på MinSläkt, Disgen eller Holger inte kan uppdateras på dessa plattformar utan betydande dataförluster.

Redan förra året hade MinSläkt tagit en liten ledning över Disgen – den har nu utökats. Ett skäl till MinSläkts popularitet torde, förutom att det är ett utmärkt program, vara att det erbjuds en fullt fungerande gratisversion som man kan prova på innan man köper den fulla versionen. Ett mycket attraktivt pris bidrar säkert också. 

Själv har jag använt både MinSläkt och Disgen, men använder sedan många år dagligen Disgen. Skälet är historiskt då Disgen tidigare varit nära kopplat till Genline, vilket gett mängder av fördelar. När jag nu mer och mer gått över till att använda Arkiv Digital kompletterat med SVAR och Ancestry dessutom köpt upp Genline så skulle jag mycket väl kunna bli MinSläkt-användare igen, men det innebär oerhörda problem att byta program när man har över 12 000 personer och dessutom mängder av textmaterial i sin databas.