Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

söndag 13 april 2014

Daniel Styffes avkomlingar utifrån min ana Maria Nilsdotter – Del 1 (1700-1900)


Bakgrund
I de följande texterna skall jag mer detaljerat beskriva hur livet gestaltat sig för Johan Daniel Styffes (1749-) ättlingar från de tre relationer han hade. Jag har översiktligt berört det i en tidigare text – Fattiga och rika i Västra Värmland – men tycker det är värt en mer detaljerad studie. Jag börjar med min ana Maria Nilsdotter (1751-1808), med vilken han fick en oäkta dotter – Maria Danielsdotter (1786-1864). I senare texter beskriver jag ättlingarna utgående från de barn han fick med sin första hustru Brita Greta Blankenfjell (1743-1782), samt med sin andra hustru Elin Olofsdotter (1759-1820).

Anledningen till att jag beskriver detta är att det ger en bra bild av hur olika öden barn födda av samma fader och deras efterföljande kunde få beroende på skilda socioekonomiska förhållanden i övrigt.

För att vara riktigt säker på att mina anor bakåt till sergeanten Daniel Styffe är korrekta har jag följt hans dotter Maria Danielsdotter år för år från plats till plats genom hennes liv. Det har inte varit lätt eftersom hon levde ett kringflackande och utfattigt liv som piga från by till by och från gård till gård – huvudsakligen inom Arvika socken. Jag har lyckats ganska väl med detta och för den intresserade finns hennes vistelseorter dokumenterade på GeneaNet.

Maria Nilsdotter – min mf mm mormor
För att få lite bakgrund har jag studerat hennes mors, Maria Nilsdotters (1751-1808), historia innan det hon blev gravid med Maria, änklingen Daniel Styffes dotter. Henne liv började inte särskilt lätt. Hon föddes i Bålgård 1751 och hennes föräldrar var Nils Andersson (~1712-1752) och hans hustru Karin Karlsdotter (1723-1801). Redan året efter Marias födelse dog fadern endast 40 år gammal. Paret hade fyra barn varav Maria var yngst.

Modern gifte om sig med Anders Jonsson (1729-1790) den 15 november 1755. De fick åtminstone fem barn. 1790 avlider även Anders Jonsson och modern blir änka för andra gången. De sista åren av sitt liv levde hon med äldste sonen Sven från sitt andra äktenskap. Hon dog 1801 vid en ålder av 78 år.

Maria Nilsdotter upptas oftast i husförhören separerad från, men på samma plats som modern Karin. År 1773 noteras att hon flyttar till Knut Andersson i Dahln i Arvika, som tydligen var en välbärgad bonde med många tjänstepigor och tjänstedrängar. Det förefaller emellertid som han successivt lämnat över till sin svärson, som var gift med dottern Anna Knutsdotter. Hon stannar emellertid endast ett år i Dahln.

1774 återfinns Maria Nilsdotter bland tjänstefolket hos sekreteraren Petter Styffe (1716-1781) och Hedvig Ljungblom (1710-1787) på Skog under Vik i Arvika. Omsättningen av tjänstefolk har varit stort och Maria är en av de 4 av totalt 16 som finns kvar under perioden 1774-1787.

Hedvig Ljungblom hade varit gift med Johan Blankenfjell (1700-1749) på Vik som avled 1749 och har nu gift sig med sekreteraren Petter Styffe sedan hans hustru Maria Elisabeth Ramsell (1720-) likaså har avlidit. Även Hedvigs andre make Petter Styffe avlider emellertid 1781 och Hedvig lämnas med en familjekonstellation, som skulle komma att bli ganska intressant. Familjen består nu av den andre makens son Daniel Styffe, samt hennes egen dotter Brita Greta Blankenfjel. Som jag berättat tidigare vill det sig så att Daniel och den sex år äldre Brita Greta blir förälskade och gifter sig. Hedvig är nu såväl styvmor som svärmor till Daniel.

Till en början ingår Maria Nilsdotter i Daniels och Brita Gretas hushåll, men flyttas strax efter giftermålet över till Hedvigs hushåll där det finns ytterligare en piga samt en dräng. Brita Greta och Daniel får 1779 sonen Gustav och 1780 dottern Hedvig Ulrica. Vid tredje barnet dör Brita Greta i sviterna efter förlossningen och även sonen Petter dör inom ett år. Daniel är nu änkling med två minderåriga barn, men får stöd av sin svärmor tillika styvmor Hedvig.

Efter någon tid blir emellertid änklingståndet för svårt för Daniel, som inleder en förbindelse med pigan Maria Nilsdotter – en förbindelse som resulterar i dottern Maria Danielsdotter. Att han är fadern anges i födelseboken. Daniel försvinner nu från Skog och Hedvig lämnas att sörja för såväl sina två barnbarn som för hans ”oäkta” dotter och hennes mor. Hedvig dör emellertid av ålderdomssvaghet inom ett år och såväl Daniels två barn med Brita Greta, som Maria Nilsdotter och hennes dotter lämnas utan hem och försörjning. I den här texten kommer jag att beskriva Maria Danielsdotters och hennes ättlingars öde.

Maria Danielsdotter – min mf mm mor
Modern Maria Nilsdotter gifter sig 1789 med änklingen Nils Olsson (1757-) och de får åtminstone tre barn. De bor i Kärrsmossen där hon avlider 1808.

Marias dotter Maria Danielsdotter kommer att leva mer eller mindre i armod, från plats till plats inom Arvika socken. Hon nedkommer med tre barn. Den förste - Nils föds 1807 med fader okänd. Hans öde har jag inte kunnat följa. (1) 1811 föds emellertid dottern Maria Månsdotter (1811-1895) utom äktenskapet, men Måns Jansson erkänner faderskapet. 1813 föds sonen Anders som dör några dagar efter födseln. Trots upprepade försök har jag inte kunnat identifiera Måns Jansson varken i födelse- eller dödbok. Han uppges komma från Tobol i Gunnarskog och vara före detta vargeringskarl. dvs. reservsoldat för Lerot i Eda.

1820 gifter sig emellertid Maria Danielsdotter med Per Nilsson (1774-1842) från Gunnarskog och de båda bosätter sig i Eda socken där de bor i Södra Fjäll hos Marias dotter Maria Månsdotter och svärsonen Olof Månsson. De får ganska många år tillsammans fram till 1842 då Per Nilsson avlider. Maria Danielsdotter lever nu ensam med dottern och svärsonen, men träffar 1845 änklingen Per Andersson (1801-1862), också han från Gunnarskog, och gifter sig. De flyttar till Fjäll där de bor tillsamman med Pers son Anders Persson (1826-) och från 1854 även med hans dotter Kerstin Persdotter (1824- ). Anders har emellertid, efter att ha drabbats av slag, klen fattningsförmåga, en bruten axel och har svårt med uttalet och är ”rörd” i vänster sida. Per Andersson går bort 1862 och Maria Danielsdotter, då 78 år gammal, går bort två år senare, 1864.

Ett problem med kyrkböckerna är att Maria Danielsdotters ständiga flyttningar krånglat till det för prästerna. Om Maria kanske inte var läs- och skrivkunnig och kunde redogöra för sina egna uppgifter eller om hennes pass varit slarvigt skrivna vet man inte men att hennes födelseår blivit förvanskade vid något tillfälle kan man konstatera. I husförhören för Gunnarskog har Per Nilsson i Grötvål för 1826-1831, plötsligt blivit begåvad med en hustru Maria Danielsdotter som är 7 år äldre än den hustru med samma namn han enligt vigselnotisen äktade 1820, med en dotter Maria Månsdotter som blivit 5 dagar äldre. Givetvis föranledde det omfattande kontroll från min sida, men det finns inga tveksamheter om att det rör sig om samma Maria Danielsdotter med dotter Maria. Det är en fördel med patronymikon Danielsdotter eftersom det vid tiden var ganska unikt i trakterna. Det avgörande beviset för att jag följt rätt person genom livet fick jag dock helt nyligen då jag tog del av bouppteckningen för Olof Månsson (1803-1893) i Fjäll i Eda, som var make till hennes dotter Maria Månsdotter (1811-1895). (1)

Maria Månsdotter – min mf mormor
Dottern, Maria Månsdotter, hade haft större tur i livet. Den 31/10 1830 gifte hon sig med drängen Olof Månsson från Fjäll i Eda. Hon bodde och arbetade då i Gunnarskog. Snart efter giftermålet flyttade paret till Kroppstad i Ny socken, vilket låg precis på gränsen till Eda och till Åmotfors. Olof var bonde och brukade under en tid frälsegården Öna i Ny socken, men flyttade 1841 till sin hembyggd Södra Fjell i Eda där han brukade ett hemman. Familjen bestod nu av hans hustru, tre barn, samt svärmodern Maria Danielsdotter och hennes man Per Andersson, samt en dräng och en piga. Hans karriär kröntes 1861 då han anges som ägare till herrgården i Södra Fjell.

Olofs öden och äventyr är intressant att följa, vilket jag gjort i detalj. Som var brukligt flyttade han som dräng från husbonde till husbonde, men uppenbarligen hade han både ambitionen och talangen att spara ihop så han kunde skaffa sig ett hemman för att så småningom återvända till sin hembygd som relativt burgen man. I hans bouppteckning anges hans kvarlåtenskap till omkring 90 000 kronor i dagens penningvärde och då togs herrgården endast upp till taxeringsvärdet.

Olof och Maria fick åtminstone sju barn. Flera av grenarna har jag inte studerat, men äldste sonen Magnus avkomlingar blev hembygden trogna. Sonen Per flyttade 1868 till brodern Magnus, som var hemmansägare i Haget i Fjäll där Per anges som dräng. Han flyttar 1871 till Gullbrandsdalen i Norge och har där avkomlingar med namnen Mostuen och Hagen. Sonen Olof flyttar till Dalarna 1874 och gifter sig i Stora Tuna. Den gren jag av naturliga skäl studerat i detalj är min egen som är avkomlingar till dottern Marta Olsdotter (1844-1927). Marta flyttade 1867 till Ny socken. Hon benämns nu piga. I 1872 år husförhör dyker min morfars far Olof Månsson (observera namnlikhet med husbonden, min mf morfar) upp för första gången. Olofs status ändras snabbt i husförhöret från dräng till inhysing till måg när han gifter sig med dottern Marta som återvänder från Ny socken 1872. Olof har oäkta sonen Olof (1865-1936) med sig i boet och året efter giftermålet får han och Marta sonen Magnus (1873-1926), 1875 dottern Maria, 1883 föds dottern Karolina och 1885 sonen Oskar Vilhelm. Min morfar Nils Olofsson (1887-1962) kommer att bli nummer fem av sex barn i parets äktenskap, Olofs oäkta son Olof oräknad. Det sjätte barnet är Karl Gottfrid som föds 1889.

I nästa text kommer jag att fortsätta berättelsen om Maria Nilsdotters avkomlingar och då har vi kommit in i nutid. I den berättelsen dyker det upp anor till flera av medlemmarna i Facebookgruppen Släktforskning för noviser.

(1) Tillägg 2014-12-07: Vid kontroll av Gunnarskog AI:8 (1820-1826) Bild 125 / sid 116 (AID: v11432.b125.s116, NAD: SE/VA/13170) gjorde jag ett överraskande fynd. Förutom Maria Danielsdotter, med fel födelseår, samt hennes dotter Maria Månsdotter, finner jag Maria Danielsdotters hittills "försvunne" son Nils med patronymikon Nilsson. Alla uppgifter stämmer från hans födelsenotis. Han anges ha flyttat in från xxxx 1822, 15 år gammal och flyttar ut 1824 till Carlstad.

Källor
Kyrkböcker för Arvika, Gunnarskog, Köla, Eda och Ny socknar i Värmland. Detaljerade källhänvisningar kan läsas under Maria Nilsdotter med avkomlingar på GeneaNet

Sammanfattning i PDF-form

Vinjettbilden föreställer arbetare vid Noresågen i Eda. Min morfar Nils Olofsson (med katten) och hans far Ol'Månsson (2:a från vänster fr.r.).

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers