Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

tisdag 8 november 2016

En familj och dess klassresa



Min mors favoritmorbror

Min mor och morbror
Jag talade med min mor på telefon för en tid sedan (oktober 2016) och frågade henne om hennes favoritmorbror, som hette Valfrid Söderblom (1861-1950) och var gift med hennes moster Emma Kristina Aronsdotter (1876-1982). För att orientera er så var Elin Ersdotter (1762-1850), som jag skrev om i en tidigare text farmors farmor till Emma Kristina. Kristinas make Valfrid var murarmästare och min mor minns att han alltid ställde upp och hjälpte sin svåger och svägerska (min morfar och mormor) med mureri och annat hantverksarbete när det behövdes trots att det var många mil mellan Holmedal och Eda. Speciellt mycket hjälp fick de när de byggde sin egen gård Solbacka i Norra By i Eda. Min mor berättar alltid att morbror Valfrid var mycket barnkär och skojade med henne och bar henne ofta på sina axlar. Jag blev därför mycket förvånad över att hon inte hade en aning om det som jag funnit vid studier av kyrkböckerna. Jag kunde berätta följande för min mor:

Kristina Aronsdotter
Valfrids 2:a hustru
Valfrid och Kristina gifte sig 9 oktober 1920. Valfrid var då 59 år gammal och Kristina, eller Krestin, som hon kallades i familjen, var 44 år gammal. Som jag tidigare nämnt står det i församlingsboken att Valfrid hade två barn från ett tidigare äktenskap med sig i boet. Visserligen var barnen 23 och 24 år gamla och lämnade snart hemmet, men vid närmare studier fann jag att han hade två ytterligare barn 26 och 30 år gamla som redan lämnat hemmet. Hans första hustru Ingeborg Andersdotter avled 1905. Han hade således under 15 år ensam uppfostrat sina fyra barn om än säkert med stöd av sin familj. Valfrid hade före sitt giftermål med första hustrun Ingeborg varit fältjägare, men tog avsked några månader innan giftermålet och tog upp muraryrket.
 
Min mormor
Augusta Aronsdotter
Valfrids far var Samuel Vilhelm Söderblom (1833-1917) och hans mor var Anna Nilsdotter (1824-1892). När modern avled 1892 gifte fadern om sig 1895 med den 53-åriga pigan Katarina Eriksdotter (1842-1922) och det var säkerligen hon som gav Valfrid stöd när han blev änkling med fyra barn. Valfrids far och hans nya hustru tog också till sig den 14-åriga fosterflickan Johanna Andréa Larsson (1881-1971) från Karlstad. Hon hade skickats runt mellan olika hem i Holmedal under många år. Hon stannade hos familjen till 1898 då hon som 17-åring flyttade till Karlstad.

Släkten Söderbloms tidiga historia

Söderbloms anor är en intressant historia. Valfrids farfar hette, liksom Valfrids far, Samuel Vilhelm Söderblom (1799-1832). Valfrids farmor Britta Andersdotter (1794- ) levde under många år som utfattig änka runt i olika byar i Holmedal och erhöll fattigvård för sig och sina barn. Detta trots att hon var änka efter skolmästaren Samuel Wilhelm Söderblom, som kom från Göteborg men hade undervisat i Rottneros och nu rekryterats till Holmedal när man insett att de mindre bemedlade grupperna, som inte själv kunde ansvara för sina barn uppfostran, behövde stöd från församlingen för att kunna läsa och förstå det kristna budskapet. Maken Samuel Wilhelm Söderblom var förutom skolmästare också auktionist och tidigare fältjägare. Kungl. Värmlands Fältjägare var en högt ansedd trupp av elitsoldater som Gustav III skapade. I kraft av detta tilläts familjen att bo på soldattorpet i Hån. Följande kan läsas på sidan ”Äppelgården Luggerud, Bäckevarv i Nordmarken” om Söderblom och den tidens skola i Holmedal:

”Redan 1820 finner man i kyrkostämmoprotokollet i Holmedal att Hans Magnusson på Skålrud icke medhinna att lämna församlingens ungdom nödig undervisning uti innanläsning, antogs Anders Andersson i Gårdtveten att med bibehållande av den förre vara församlingens barnalärare.
Lönen till läraren skulle föräldrarna stå för. För de obemedlade betalade fattigkassan.
Undervisningen var föräldrarnas skyldighet, läraren skulle bara undervisa de barn där föräldrarna saknade möjlighet eller förmåga.
På majstämman 1829, med den myndige fältprosten Atterberg som ordförande, beslutades att man skulle annonsera i länets tidning efter en stadgad och med godkända betyg försedd barnalärare.
Till inköp av nödiga inventarier anslogs 32 skilling banko som skulle tas ut av varje hemman. (En skilling banko motsvarade ungefär 3 öre.)
Det blev en sökande, Samuel Vilhelm Söderblom, född i Göteborg, men som varit lärare i Rottneros.
Den 29 augusti 1830 upplästes på kyrkostämman bevis om hans duglighet.
Undervisningen började den 20 september 1830. Holmedal hade fått sin första folkskola där alla barn i skolåldern var välkomna, men obligatorisk skolgång krävdes bara av de barn som efter en viss ålder inte klarade de mest elementära fordringarna i kristendomskunskap och innanläsning.
Söderblom fick skaffa det allra nödvändigaste för att bedriva utbildningen. En sandbänk, några griffeltavlor, ett fåtal av de nödvändigaste läroböckerna och några läse-och räknetabeller.
Skolan flyttade från hemman till hemman, Atterberg bestämde turordningen.
Skolläraren skulle beredas fri kost, en säng och ljus, lönen var 16 skilling banko för varje barn och vecka. (För att få någon lön beräknades barnantalet till 20.)
Lönen skulle betalas kontant vid varje veckoslut.
Söderblom använde den så kallade landkastermetoden, dvs. äldre duktiga elever fick hjälpa de svagare eleverna.
Söderblom kunde inte leva på den lönen, så han var auktionist också.
Dagarna före jul 1832 skulle han hålla en auktion i Trankil, men valde genvägen över isen, och kom aldrig tillbaka. Han blev 33 år gammal. (Han bodde i knektbostället i Hän.”


Det var länge osäkert huruvida han hade omkommit eftersom man inte återfann kroppen förrän i oktober 1835. I och med makens död stod änkan på bar backe med sina fem barn. Maken var född i Göteborg Kristine församling 1799 och hans föräldrar var den ansedde handelsmannen Samuel Söderblom som tilldelades burskap i Göteborg 1799 och modern var Magdalen Christina Lundin (1772 - ). Att familjen levde i betydelsefulla kretsar som både innefattade Göteborgs kultur- och nöjesliv kan man förstå av det nedanstående klippet ur Wilhelm Bergs ”Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar” där man beskriver ett tillslag mot teatern på Sillgatan där även teaterägaren Lindquist höll en restauration.
Man kan således konstatera att Söderblom och hans familj gjorde en omvänd klassresa.

Änkan flyttade runt i Holmedal på fattigvårdsinrättningar och som inhyses i olika byar. Med sig hade hon yngste sonen Samuel Vilhelm – Valfrids far – och även ibland näst yngste sonen Anders. Anders och de andra syskonen förde annars ett kringflackande liv i socknen och tog tjänst varhelst det var möjligt. Anders stannade emellertid aldrig någon längre tid på någon plats utan återvände regelbundet till modern. Slutligen blir han ägare till en gård i Myrevarv och gifter sig med Anna Lisa Thuresdotter från Sillerud. Hon är yngre syster till Helena som var en piga som han arbetat på samma platser som under några år. Hur han fått medel till något eget framgår inte. Han kommer emellertid att bo i samma by som sin bror Samuel Wilhelm samt sin brorson Valfrid – min mors favoritmorbror. Alla äger de varsitt hemman i Myrevarv.

Jag har minnen av ”moster Krestin”, men ”morbror Valfrid” var jag för ung att minnas. Jag har tråkigt nog inte ens en bild av honom. Han dog 1950, 89 år gammal och Krestin dog 1972, 96 år gammal. Jag var med på auktionen efter Krestin på deras gård Nybonderud i Myrevarv. Det som förvånar mig är att min mor som är född 1923 och har starka minnen av paret inte hade någon aning om att Valfrid hade en familj innan han gifte sig med Krestin. Inte heller min mormor Augusta - "Krestins" syster - nämnde någonsin detta. Det är ju ändå en ganska intressant historia.

Ytterligare ett fynd

 När jag berättade om Elin Ersdotters (1762-1850) liv så följde jag främst hennes son Anders Erssons (1798-1889) eftersläkt. Det främsta skälet var naturligtvis att jag härstammar från honom, men en bidragande orsak var också att det var en del trist arbete förknippat med att finna ut med vilka döttrarna gifte sig och var de hamnade. När jag emellertid fann bouppteckningen efter Elin löstes både detta problem sig och mycket annat jag undrat över blev klarlagt. Det var en verklig guldgruva av information. En sorglig insikt jag fick genom att följa alla barnens eftersläkt var att majoriteten av släktlinjerna numera är utdöda. Bouppteckningen finner man på Arkiv Digital - Nordmarks häradsrätt (S) FII:8 (1835-1839) Bild 1097 / Sida 2181

Vinjettbilden visar delar av släkten samlad framför Nybonderud vid auktionen efter Krestins bortgång.

Källor: 
Wilhelm Bergs ”Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar”
Äppelgården Luggerud, Bäckevarv i Nordmarken
Kungl. Värmlands Fältjägare
Kyrkböcker för Holmedal och Göteborg
Nordmarks häradsrätt (S) FII:8 (1835-1839) Bild 1097 / Sida 2181

QR-kod till texten:
QR-kod för http://slaktforskning.blogspot.fr/2016/11/en-familj-och-dess-klassresa.html

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers