Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

tisdag 11 september 2007

Hur man kommunicerar med en databas.

I mitt förra inlägg kom jag in på hur man söker i databaser med hjälp av * och ?. Det kanske inte är helt enkelt för alla som inte är vana att söka i databaser att använda dessa tecken. Jag skall därför förklara hur det funkar.

* är ett tecken som man kan använda i stället för ett okänt led i ett ord. *backa hittar exempelvis alla orter som slutar på ”backa”, dvs Kungsbacka, Solbacka osv. Man kan använda flera * i samma sökning. *dal* ger exempelvis träff på Holmedal, Dalsland, men också på Vemdalsskalet. Som ni märker kan man sätta * istället för flera bokstäver. ? å andra sidan sättes i stället för en enstaka bokstav. Om man är osäker om Karlsson stavar med C eller K kan man söka på ?arlsson. Om man dessutom inte vet om Karlsson använder två eller ett s så får man söka på ?arl*on. Visserligen dyker kanske en och annan Jarlsson eller, som en skolkamrat till mig kallade sig, Charlzon upp. I många databaser som exempelvis DISBYT behöver man inte vara så detaljerad. Den är tillräckligt ”intelligent” för att automatiskt söka på alla tänkbar stavningar av Karlsson om man skriver in en. Däremot är Dödboken och folkräkningarna mer kinkiga. Där måste man stava exakt rätt och använda sina * och ? på rätt sätt.

Många gånger kan man inte tolka exempelvis födelseförsamling för en person i Hf. Man tror sig kunna tyda mitten eller slutet av ortsnamnet men inte mer. Eftersom man rimligen inte känner till alla församlingar som kan komma ifråga har man kört fast. Då skulle man kunna använda GIDx och skriva * i stället för de osäkra delarna eller om man vet antalet bokstäver lägger man in ett antal ?. På så sätt kan man hitta vilka församlingar som skulle kunna vara möjliga. Några kan man säkert utesluta eftersom de ligger i fel del av landet och när det gäller de troliga församlingarna kan man gå in i Födelseboken och söka efter sin ana. Det är detta jag hoppas på när GIDx börjar fungera.

I många databaser, som exempelvis de flesta sökmotorer på Internet kan man använda ” ” för att visa att en fras skall betraktas som en enhet. ”Olov Jansson” som sökbegrepp innebär exempelvis att man bara får träffar där det faktiskt står Olov Jansson. Man missar då Jansson, Olov som kan vara väl så relevant. Å andra sidan slipper man traggla sig igenom alla Olov Persson och Kalle Jansson då de dyker upp i samma post. Det blir nämligen resultatet om man söker på Olov Jansson. Då sker sökningen på alla poster som innehåller Olov och/eller Jansson. Det där med och/eller är lite knepigt. I de flesta sökmotorer behöver man numera bara rada upp sökorden och hittar då alla träffar där allt ifrån alla till en av sökorden förekommer. För det mesta kommer de poster som innehåller alla sökorden först och de som innehåller någon av sökorden på slutet. Avancerad sökning, som ofta är tillgänglig i sökmotorer, innebär ofta att man kan ange om man vill söka på alla eller någon av sökorden eller om man vill utesluta några specifika sökord. Man kan kombinera dessa kommandon så att man söker på släktforskning & Sverige – vilket betyder att båda orden skall finnas i posten – eller genealogi & Sverige, vilket betyder att denna kombination går lika bra som den tidigare och ger träffar i båda fallen. Om man lägger till att man inte vill söka på poster som innehåller ordet Anbytarforum eller Aland så kommer alla poster från Anbytarforum att uteslutas.

Min erfarenhet från exempelvis folkräkningarna på CD och andra mindre avancerade databaser är att man måste prova sig fram med olika kombinationer eftersom de är ganska ”dumma”. Jag har ibland rivit mitt hår i förtvivlan över att inte hitta en släkting som jag vet finns och slutligen har denne dykt upp om jag ändrat i en stavning eller angett ett annat av de namn personen är döpt till. Något system i dessa databasers ofullkomligheter har jag inte funnit så det är bara att vara kreativ och försöka alla möjliga – och omöjliga – kombinationer.

Det här blev ett ganska tekniskt och tråkigt inlägg är jag rädd för, men kanske det kan vara till nytta för någon som inte är så erfaren i att hantera sökmotorer.

Förresten kan det vara på sin plats att förklara vad en databas är. I sin enklaste form är det en kortlåda med adresser över alla dina vänner. Man talar emellertid mest om databaser när det gäller uppgifter som är lagrade på en dator. I din kortlåda kan du enkelt leta genom att bläddra eftersom den är ganska begränsad och de kategorier du lagrat oftast inskränker sig till namn, adress, telefonnummer och kanske något mer. Det skulle ta allt för lång tid att söka på samma sätt i en dator, speciellt som uppgifterna kanske inte är ordnade på ett så förståeligt sätt som dina adresskort hemma i lådan är och dessutom är några hundra tusen fler. Man har därför utvecklat olika program för att söka i datoriserade databaser – dessa kallas sökmotorer och måste ha ett vedertaget språk för att kommunicera med databasen. Det är det detta inlägg handlar om.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers