Hur man hittar svenska orter och dess koordinater

Som ni förstår får Anna och hennes familj vänta ytterligare litet. Eftersom jag nu börjat intressera mig för ortsnamn och gårdar och var de ligger så skall jag ge några tips som jag kommit på. Disgen ger ju möjlighet att mata in koordinaterna för varje plats, i dess ortsdatabas, på metern när. ”Om man nu ska va’ så himla käck att man gör det”, som man skulle ha sagt i Göteborg, så finns det gratis metoder att hitta dessa koordinater. Jag berättade om Sofi i förra bloggen som ger oss alla tänkbara förekomster av namn på svenska orter/platser genom tiderna. Länsstyrelserna har bra databas med kartor över hela Sverige som är gratis att söka i.

När man funnit rätt plats markerar man den och får då upp koordinaterna som man sedan kan klistra in i Disbyts ortsdatabas. Det knepiga är emellertid att kartorna är moderna och det kan hända att det numera ligger en campingplats där morfars farfars torp en gång låg. Om man verkligen vill markera platsen på några meter när och inte känner till platsen får man problem. Det finns ett sätt, men det kostar lite, tråkigt nog. Häradskartor från 1800-talet kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund och med deras hjälp kan man ofta hitta den historiska platsen. Jag kan också tänka mig att det på lokala bibliotek eller museer kan finnas äldre kartor man kan kopiera eller låna om man inte vill lägga ut kostnaden för Häradskartorna. Dessa och andra historiska kartor kan också köpas via Lantmäteriet. Med lite kartläsarkunskap och tålamod kan man jämföra den nya kartan med den gamla och på så sätt sluta sig till var torpet låg. Länsstyrelsens karta är den ovan och den historiska nedan (den historiska kartan är från 1866-67):

Vi ser här på den äldre kartan att det fanns såväl Norra som Södra Rönnäset. Genom att välja en punkt på den historiska kartan till höger och sedan leta rätt på samma punkt på den övre kartan kan man hitta koordinaterna. Klicka på ikonen ”hämta koordinater” på länskartan och peka sedan på den önskade platsen. Koordinaterna kommer då upp i särskild ruta i nederkanten. Ett annat sätt att få koordinater är att använda Google Earth där man kan färdas runt hela jorden virtuellt och finna de platser man letar efter. Google bygger på satellitfoton så här måste man veta var man befinner sig.

Det finns emellertid överlagringar av ortsnamn, vägar och gator, som man kan släcka och tända, för att hjälpa till med orienteringen. Har man anor i utlandet är Google Earth att föredra eftersom man med hjälp av den kan pricka in exakt var den utvandrade farbrodern bodde i Minneapolis. Google Earth kan laddas ned från denna site. När applikationen är nedladdad och installerad skriver man bara in den ort man söker och plötsligt får man en hisnande resa från yttre rymden till den plats man söker. I vissa områden som är väl täckta kan man faktiskt räkna bilarna i gatukorsningarna. Till vänster visas Google Earth’s bild på Rönnäset i Grangärde (inte särskilt skarpt).

Man kan också köpa CD-skivan Svenska ortsnamn för att finna orter. Den vet jag inte så mycket om eftersom jag klarat mig bra med ”min Sofi”. Skatteverket har också en förteckning över alla Sveriges församlingar förr och nu. Den kan vara praktiskt att använda eftersom det har skett sammanslagningar som gör att det kan var svårt att hitta rätt ibland. Jag har själv erfarenhet att det kan vara knepigt i exempelvis Filipstadstrakten. En sista metod att hitta orter och kartor är naturligtvis http://www.hitta.se/ som också är länkat från DISPOS. Den kartan ser du till vänster. Den ger inga koordinater.

Anmärkning: Om man i detalj vill lära sig hur man arbetar med Disgen’s ortsdatabas och kartor kan man gå med i DIS – Datorstöd i Släktforskningen. I deras medlemstidning Diskulogen, har man haft kurser i användning av Disgen och dessa äldre nummer kan man säkert rekvirera.