Vad gör man när man hittat sin äldsta ana och kört fast?

Jag har kommit till en punkt när jag hittar väldigt få nya anor bakåt i tiden. Kyrkböckerna har ju sin begränsning, både hur långt bak de sträcker sig och hur läsbara de är. Jag har också uttömt de präster jag har, som ju med hjälp av herdaminnena ofta leder längre bak än kyrkboken klarar. De få adliga släkter som jag hittat i utkanterna har också utnyttjats till det yttersta. Nu skall jag inte klaga för jag har funnit 16 generationer i rakt nedstigande led och som mest 20 generationer på mitt stamträd och det är nog väldigt tursamt och lite tack vare ihärdighet också. Smolket i bägaren är min morfars far Ola Månsson född 1839 i Eda i Värmland vars föräldrar jag inte riktigt kan få rätsida på. Det känns lite futtigt att köra fast redan i början av 1800-talet.
Frågan är vad jag gör nu. Jag har berättat att jag har börjat fylla i de äldsta anornas stamtavlor fram till våra dagar och det är ju ett jobb som skulle krävas mer än ett liv att hinna med och lite tråkigt blir det i längden. Jag har, under motstånd, fått min fru att acceptera att jag tittar på hennes släkt. Lyckligtvis är hennes bror lite mer intresserad så det fyller ett syfte utöver att tillfredsställa mitt släktforskningsbehov.
Jag har emellertid funnit att man kan hitta de mest överraskade uppgifter om sina anor genom lite kreativt Googlande. Det har till och med hänt att jag kunnat lägga till anor bakåt i tiden som inte funnits i de vanliga registren eller funnit länkar till släktingar som jag inte hade en aning om. Jag är absolut ingen expert på att Googla och förmodligen går det inte att beskriva hur man gör eftersom det bara gäller att vara påhittig. Några knep har jag lärt mig emellertid.
Tidigare berättade jag om att det lilla ordet ”Sofi” tillsammans med ortsnamn leder till Ortsnamnregistret så man kan få reda på en massa spännande om byn, torpet eller bruket som man är intresserad av. På samma sätt ger ordet ”genealogi” tillsammans med ett sökord direkt länkar till det som står i Anbytarforum och då slipper man en massa resultat från senaste varpatävlingen på Gotland eller frimärksklubben i Enskede. Tricket med att inrikta sökningarna är att man slipper allt skräp som kommer upp. Många gånger får man hundratals eller fler träffar och man orkar kolla de första 30. Det kan vara så att den 150e var riktigt intressant. Ni kan ju försöka söka på exempelvis ”släktforskning” i olika kombinationer så får ni se hur ofta ni får upp den här webben. Inte så ofta som jag skulle vilja och ändå står det ju en del relevant i den ibland.
Det vanligaste sättet att söka är väl att man söker på ett namn. Om namnet är ovanligt kan det ge något, men genom att lägga till en ort eller ett årtal eller helt enkelt sätta förnamn och efternamn inom citattecken får man bättre kvalitet på träffarna. Jag har ofta blivit förvånad hur mycket det ger att söka på gården namn där mina förfäder levde. Det finns ganska mycket skrivet av amatörforskare och studenter, inom skönlitteraturen och i olika hembygdskrönikor som är av intresse. Att man inte fann det på namn beror ofta på att man kallar folk för annat än de är kristnade till, som Herr Anders eller Hustru Kristina eller än mer lokala benämningar. På detta sätt har jag hittat bevis på ägande, släktskap och annat intressant om mina anor. En källa jag hittat många små delikatesser i är Projekt Runeberg där man samlar klassisk svensk litteratur. Kombinera ditt sökbegrepp med ”Runeberg” på olika sätt så hittar du en del.
Ett fel jag ofta gjort är att jag varit för bred. Försök hitta något unikt eller ovanligt för varje sak du vill söka efter. Ett annat knep är att du hittar något speciellt i en källa som du sedan kan bygga vidare på. Jag sökte exempelvis på min ana Anders Finne och fann bland mycket annat en uppsats om Slogberget i Norrbärke som gav en mängd ny information om Anders ättlingar. Eftersom jag aldrig tänkt på Slogberget som något intressant förut testade jag en sökning på ”Slogberget” och fick 57 träffar varav de flesta faktiskt var intressanta ur släktforskarsynvinkel.
Vad jag vill säga är att försök att vara så påhittig som möjligt när du söker på nätet. Sök på samma begrepp med jämna mellanrum. Det kommer nya saker hela tiden – speciellt som släktforskningen är så populär just nu och att man lägger ut mer och mer gamla dokument på nätet.

Om någon av läsarna har fler tips kan ni väl berätta om det i en kommentar.