google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Djupdykning i Järnboås socken med GIDx

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 6 november 2008

Djupdykning i Järnboås socken med GIDx

DIS och Genline har startat projektet GIDx för att underlätta för oss släktforskare att hitta rätt i Hfl. Jag tyckte att jag ville bidra till utvecklingen av GIDx genom att adoptera en socken. Min första tanke var att adoptera Floda socken i Dalarna eftersom de kyrkböckerna inte har något by- och gårdsregister och det därför ständigt är ett problem att hitta rätt. Hoppas någon annan tar sig an den socknen snarast. Jag valde emellertid en socken som jag inte alls forskar på men känner väl till eftersom jag är uppvuxen där, nämligen Järnboås socken i Örebro län. Jag hade baktanken att det skulle vara enklare eftersom jag har bra lokalkännedom och att det kanske inte skulle vara alltför komplicerat eftersom antalet byar är ganska begränsat. Oj, vad jag bedrog mig. Vad jag visste, men inte insett till fullo, var att Järnboås var ett viktigt industricentrum ett par hundra år tillbaka i tiden. Antalet torp under de olika bruken var otaliga och namnen osannolika. Jag begriper inte hur någon som inte är uppvuxen i trakten skulle kunna lista ut vad de heter, vilket också visar sig när man läser befintliga gårdsregister. Vad sägs om namn som Kåtarheden, Orotorp, Vederlaget, Vaskstället, Tolvsbörd, Penningbäcken och Rävabacken. En annan underlighet som för mig är naturligt är att torpens namn inte har bestämd form. Det heter således Sandvikstorp inte Sandvikstorpet som det skulle göra på normalsvenska.

En annan intressant sak var att gruvor och hyttor som jag minns från min barndom bara som namn, som ruiner, öde platser eller i bästa fall namn på en gård, en gång i tiden varit storindustrier med mängder av anställda och haft stor ekonomisk betydelse. Man lär sig mycket av att gå igenom en socken på det här viset.

När jag besökte Sverige för en vecka sedan passade jag på att göra en rundresa i socknen och fann många av de gamla torpnamnen runt om i skogarna. De är numera uppköpta av sommargäster som renoverat dem och nogsamt angett de gamla namnen på skyltar vid vägen. Det är underligt att tänka sig att det mitt i dessa närmast öde vidsträckta skogsområden en gång fanns en livaktig industri. Ett besök på Slåtterbergets gruvområde i norra delen av socknen lärde mig hur omfattande verksamheten var en gång. Där fanns flera brytningsställen, vattenjhul och konstgångar som överförde kraften. Nu är det mest en trollskt vacker natur där man kan ser rester av de gamla gruvanläggningarna.

Om någon skulle börja forska på släktingar i Järnboås hjälper jag gärna till med att tolka orternas namn nu när jag lärt mig så mycket.

Vad innebär det då att adoptera en socken i GIDx-projektet? Enkelt beskrivet skall man tolka alla förekomster av ort- gårds- och torpnamn på varje sida i husförhörslängderna och föra in det i GIDx databas. Man får en bra beskrivning hur man gör rent tekniskt när man startar så det är inte så svårt. Programvaran som är inbäddad i Genline fungerar utmärkt. Jag har emellertid kommit på en del viktiga saker som kan underlätta arbetet.

Först och främst - ta rådet att börja med de senaste böckerna först, på allvar. De är dels tydligare skrivna och är därför lättare att tyda, dels har man nytta av eventuell lokalkännedom. Namn som är helt omöjliga att tyda i de tidiga böckerna blir självklara när man skaffat sig kunskap genom arbete med de senare böckerna.

Ett annat viktigt råd är att använda frågetecken i stället för bokstäver man inte kan tyda. Man kan sedan gå tillbaka och hitta dessa tveksamheter när man funnit ut vad som avses genom att läsa en tidigare bok där texten kan vara skriven av en präst med bättre handstil. Om man skulle misstolka ett namn genomgående eller göra något annat fel som är återkommande kan man få hjälp från teknikerna i projektet. Dom kan enkelt gå in i databasen och ändra om man konsekvent har stavat fel på några hundra ställen i sin inmatning. Skicka ett mail till: gidx@genline.se

Man får som hjälp skivan Svenska Ortsnamn och rådet att i första hand använda den för att normalisera ortsnamnen. Man finner snart att både stavning och namnform ändrats genom åren. Nu är inte Svenska Ortsnamn till mycken hjälp, åtminstone inte vad gäller Järnboås. Det är få av de gamla torpnamnen som finns med där. Tur att jag känner till dom ändå. Min bästa källa är Ortsnamnsregistret från Institutet för språk- och folkminnen - SOFI som klarar av 90% av alla förekommande namn. Den databasen tar upp alla förekomster av ett namn i olika skrivna källor och är oerhört bra. Den databasen använder jag också för att få veta om ett namn avser ett torp, en gård eller en by eftersom dessa uppgifter finns angivna. Enklaste sättet att hitta rätt är att skriva ortsnamnet samt SOFI (ex. SOFI Järnboås) i Google. Man hittar då ett resultat som ser ut ungefär som så här:





Nu har jag insett att även om man lusläser varje sida i husförhören så missar man några namn. De kan vara skrivna i marginalen, med pytteliten text, med samma stil som namnen på personer eller man är helt enkelt trött och ouppmärksam. När jag är klar med socknen gör jag därför på följande sätt: Jag letar fram bya- och gårdsregistret för socknen i Genline för ett visst år och skriver ut det på min skrivare. Här kommer mitt favoritprogram SnagIt väl till pass. Det är så välordnat i inmatningsprogrammet att man kan sortera det man matat in på alla tänkbara kategorier så jag sorterar således fram de år jag är intresserad av. Gör så här:




Du har valt socken och det aktuella husförhöret med Genlines Sekvensknapp. Tryck nu på den nya knappen GIDx-inlägg som du fått, därefter på Sök. Klicka nu på rubriken Plats i tabellen – alla inlägg ordnas nu i bokstavsordning. Du kan skifta mellan stigande och fallande genom att trycka en gång till på Plats. Tryck därefter på År. Nu sorteras alla inlägg efter år och alla orter efter bokstavsordning. Gå till det år du vill kontrollera – under Plats har du nu namnen i ordning som de står i Bya- och gårdsregistret. För exempelvis Järnboås 1805 börjar det med Bastbergshult på sidan 111. Klicka på den första förekomsten av Bastbergshult i tabellen; sidan 111 i Genline öppnas och du kan se att där står Bastbergshult. På så vis kollar jag alla namn i Bya- och gårdsregistret och prickar av dem. När jag kommer till Dammåsen i registret kan jag inte hitta det bland de namn jag registrerat. Det skall finnas på sidan 71. Jag går nu till den sidan i Genline och mycket riktigt, där står, förutom Bovik, även Dammåsen med pyttesmå bokstäver en bit ned. Det hade jag missat. Det är lite genant eftersom där låg en av mina bättre kantarellställen när jag var ung. Du behöver inte gå igenom alla förekomster av ett namn i tabellen, bara kolla att första sidan stämmer med registret i husförhörslängden.

Lycka till med slitgörat!

En nyhet är att jag skaffat en ny gadget på min hemsida som visar var mina besökare hör hemma. Klicka gärna på kartan till höger så ser ni hur spridda svenska släktforskare är över världen. Kul, eller hur!?

5 kommentarer:

  1. Hej!
    Det var intressant läsning. Jag har släktingar i Jernboås och har därför funderat en del runt gårdarna där.

    Jag har inte kommit så långt än med själva Jernboås och trakten runt. Har koncentrerat mig på att bena ut släktingarna, men nästa steg är nog en resa till Jernboås.

    Mvh
    Lisa

    lisa.jehren(snabel a)gmail.com

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa

    Ett bra tillfälle att besöka Järnboås är vid Larmäss för då har dom en väldigt fin hantverksmarknad bakom kyrkan.

    Jag hoppas GIDx för Järnboås skall vara klar innan Jul, men om du har några funderingar kring platser så hjälper jag gärna till i den mån jag kan.

    Mvh

    Jan

    SvaraRadera
  3. hej vad är GIDx, något som jag missat eller oxå hoppade jag över det när jag får brev av geneline . verkar iaf väldigt intressant

    SvaraRadera
  4. Hej Birgit

    Ursäkta att jag tagit saker för givet. Det var slarvigt av mig. Jag är tacksam för ditt påpekande. Din fråga kommer att besvaras i ett separat inlägg snarast. Det är enklare än att svara i en kommenter här eftersom det säkert är fler än du som undrar. Ge dig till tåls någon dag så kommer det. Tills vidare kan du gå till www.dis.se och www.genline.se för mer information.

    Mvh
    Jan

    SvaraRadera
  5. Hej Jan !
    Det var väldigt intressant läsning om Järnboås. Jag har precis börjat forska på min släkt i J-ås, och undrar om du har några uppgifter om gården Grindaberg, ägare ? Min morfar växte troligtvis upp där och jag hittar inte så mycket uppgifter, kanske för att jag är helt nybörjare. OM du har något att ge till mig kanske du kan skicka det till min mail: emskogsberg@hotmail.com
    Skriv så jag förstår att det inte är någon skräppost.
    mvh Else-Marie

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...