Forskning i min fars matrilinjära rötter - några ytterligare erfarenheter

Om ni följt mina råd om hur man söker sina matrilinjära anor har ni säkert kommit en bit längre bakåt i tiden. Om ni bara har tillgång till kyrkböckerna på nätet har ni nog återigen kommit till vägs ände. Nu är det ju så fint ordnat att det finns forskare som är mycket duktigare än vad vi är. Det finns dom som har tillgång till helt andra källor och det finns dom som kan läsa gammal handskrift som om det var recept på inlagd sill. Dessutom finns det oerhört envetna personer som orkar gå igenom hela födelse- och dödböcker, sida för sida och på så sätt hitta anor som inte går att finna på något annat sätt eftersom det inte finns hänvisning till dom i några husförhör. Ofta är nämligen födelse- och dödböckerna mycket äldre än husförhören. Många gamla husförhör uppger heller inte födelseår. Det finns personer som nagelfarit liggarna för Älvsborgs lösen, som studerat alla mantalslängder, alla landskapshandlingar och dessutom förmått tyda de oerhöra textmassorna i domböckerna. Dom har gått igenom alla dom där kyrkohandlingarna som vi vanliga dödliga inte ens vet vad dom är till för. Dessutom har dom läst all litteratur från trakten, lusläst alla nedtecknade Svenska antavlor och suttit timmar i olika arkiv. Dessa duktiga och envetna forskare har ofta kommit längre än du och jag mäktar med. Tänk om vi kunde ta del av deras resultat. Nu kan man faktiskt ofta göra det i vår moderna tid. Oftast har dom publicerat sina rön på internet så det är bara att hitta knep för att hitta dom. Det finns inga färdiga metoder att hitta all den information som kan finnas om våra anor på nätet, men låt mig ge några tips om hur man kan gå tillväga. Mer tips här. Givevis börjar man med att söka på namnen på de anor som man är intresserad av. Ett bra sätt är att låta namnet följas av socknen eller födelseår eller båda. Han man tur hittar man någon annan som har forskat på ens ana. Ett knep jag använder som ofta är än mer effektivt är att söka på byn och/eller gården. Folk rörde sig ju inte så mycket förr och dessutom var många släkt med varandra inom en by så det brukar ge resultat. Börja gärna med väldigt specifika sökord som Margareta Ersdotter, Svartälvstorp Grythyttan 1723. Ger det igen träff kan man variera sig på olika sätt tills dess man hittar något intressant. För varje ord man tar bort blir sökningen bredare. I sökningen ovan bör man prova med namnet Greta och Eriksdotter också. Det finns lite olika typ av fräffar man kan få. Har man tur har någon på Anbytarforum diskuterat den ana man är intresserad av. I sådana fall kan man få väldigt fyllig och korrekt information. Ibland finns det artiklar på Rötter som är relevanta. Lokala släktforskarföreningar kan ha publicerat texter - dessa föreningar är för övrigt ofta riktiga guldgruvor. Det är också vanligt att det finns publicerade antavlor av olika forskare som berör ens ana indirekt. I vissa fall hittar man ett riktit proffs som verkligen ägnat sig åt källforskning och då kan man lägga flera generationer bakåt till sin tavla. Ibland hittar man gamla dokument som nämner ens anor eller kanske uppsatser av hembygdforskare. Genom sökning på Svartälvstorp Grythyttan hittade jag en riktig pärla. Det var en amerikans sajt som heter History of an American Family och är en sajt som man bör besöka bara för att den är så oerhört välgjord. Det visade sig att min fars mm mm mm mormor var en gemensam ana med den släkten och jag kunde inte bara lägga till ett par generationer bakåt utan fick också en helt ny gren av anättlingar som landade i USA. Ni kommer också att få en massa träffar från kommersiella släktforskarsajter som bara fyller i det namn ni sökt efter i sitt träffresultat och låtsas att det finns något att hämta hos dom. För att ta reda på att det är ett blindskott måste man anmäla sig och betala en summa pengar. Nu skall man inte ta allt man hittar på nätet för sanningar. Det finns dom som har en oerhörd förmåga att hitta anor ända bort till Kristi födelse och alla är dom grevar, baroner, härförare och kungar. Ni märker ganska snart om en sajt verkar seriös, men ändå måste ni kontrollera alla uppgifter själva. Då undrar ni kanske vad ni har för nytt av att söka på nätet efter andras resultat om ni ändå måste gå till källorna själv. Det skall jag förklara. Ofta har någon genom att plöja igenom sida efter sida i kyrkböckerna hittat en födelsenotis eller dödsnotis. Det kan ha tagit personen timmar av arbete. För dig är det bara att se vad forskaren kommit fram till och kontrollera om det verkligen finns där. Om vi tar domböckerna som ett annat exempel så är det få som kan eller orkar läsa dessa i original. Om man däreremot får reda på att det står si och så där och där kan man ganska enkelt - nåja - kolla om detta stämmer. På samma sätt är det lättare att tolka en handskrift om man vet vad det står där - men se upp så ni inte önsketolkar texten. Nu kan man inte hitta allt på internat genom att söka med hjälp av Google. Man hittar exempelvis inte det som finns i DISBYT. Om man emellertid har DISGEN finns det en funktion som söker i DISBYT. Annars är det en bra idé att bli medlem i DIS. När det gäller mer udda källor som Älvsborg lösen, mantalslängder och landskapshandlingar får man bekväma sig att gå till arkiven och leta rätt på rätt volym och se om man kan tolka det som står där på samma sätt som ens källa har gjort. Det är naturligtvis oerhört mycket enklare att hitta rätt uppgifter om någon har gått före och visat på var uppgifterna finns att läsa. Skulle det nu vara så att man inte har möjlighet att kolla källorna så får man göra en bedömning hur tillförlitlig forskaren i fråga är och sedan avgöra om man kan ange denne som källa med hänvisning till vilken originalkälla han/hon hänvisar till. Ur vetenskapligt hänseende är detta fullt korrekt eftersom det gör att någon annan senare kan kontrollera dina uppgifters riktighet. Med hjälp av de här metoderna har jag faktiskt på kort tid lagt 3 generationer till min fars matrilinjära släkttavla och åtskilligt fler på utvikningar på såväl fädernet som mödernet från den räta linjen. Jag har dock inte hunnit kolla alla källorna ännu, men det får ta den tid det tar. I vissa fall måste jag besöka ett bibliotek nästa gång jag är i Sverige.