Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 15 december 2008

Släktforskning på Internet för Dummies

Om du passerat nybörjarstadiet så kan du sluta läsa det här genast för då kan du det mesta. Jag minns emellertid hur vilsen jag var i början och när jag tänker tillbaka på den tid – inte så lång – som jag släktforskat så inser jag att mycket av det jag skriver här skulle jag ha haft nytta av att veta när jag började. Framför allt hade det blivit billigare.

Hur man börjar leta efter sina anor beror på vad man vet när man startar. Har man en ganska bra bild av släkten bakåt till sent artonhundratal så är det naturligast att börja söka i kyrkböckerna. Det finns då i huvudsak två tjänster man kan använda sig av – Genline och Arkiv Digital. Det är tjänster som fotograferat av kyrkböckerna – eller i genlines fall microfilmer av kyrkböckerna - sida för sida och lagt ut dom på Internet. Båda kostar pengar att använda. Mitt råd är emellertid att inte lösa ett fullt abonnemang till normalpris utan utnyttja de möjligheter som finns att prova på till en billig penning. Även sedan man valt sitt huvudsakliga program bör man inte betala fullt pris eftersom man, främst från Genline, får ständiga erbjudanden om billiga abonnemang vid jul, semester, när solen skiner, när det regnar och lite då och då dess emellan. Själv använder jag båda tjänsterna. Det finns faktiskt en gratistjänst också för att studera kyrkböcker – Släktdata – men då får man kolla att de socknar man söker är med.

Genline är den mest heltäckande och omfattar hela landet. Deras bilder är emellertid inte fotograferade med senaste teknik och därför inte alltid så skarpa. De är dessutom svartvita. Genline håller dock på att fotografera sitt material med ny teknik för att få högupplösta bilder. Fördelen med den gammalmodiga tekniken är emellertid att bilderna laddas upp ganska fort så man kan bläddra i dem utan att less ihjäl av väntan. Har man en långsam internetuppkoppling är Genline det rätta valet. Oftast räcker kvalitén utom när prästen varit ovanligt slarvig, kyrkböckerna är skadade eller mycket gamla.

Den största fördelen med Genline är det samarbete man har med DIS – Datorstöd i Släktforskningen. Genom kopplingar mellan Genline och funktionerna DISBYT, DISGEN och GIDx kan man mycket lätt hitta de sidor i kyrkböckerna som man är ute efter, vilket ibland kan vara svårt annars. Man får hoppas att inte de nya högupplösta bilderna kommer att minska hastigheten alltför mycket. Å andra sidan kommer GIDx-funktionen när den är fullt utbyggd till stora delar ha eliminerat behovet av att bläddra sig igenom mängder av sidor på jakt efter en specifik ort.

Arkiv Digital är en modernare databas. Här är allt material fotograferat i färg och med en teknik som ger högupplösta bilder. En stor fördel med AD är att man fotograferat även annat än själva kyrkböckerna. Här finns gamla domböcker och bouppteckningar och annat intressant material.

En nackdel med AD som blir mindre med tiden är att man inte hunnit med hela landet ännu. Det är därför viktigt att kolla om de socknar man är intresserad av finns med. Den mest irriterande nackdelen tycker jag är att det tar så lång tid att ladda upp de högupplösta bilderna, vilket gör att man knappast kan bläddra sig fram. Själv använder jag mig mest av AD när jag inte kan läsa vad det står i Genline. Det är fantastiskt hur mycket färgbilderna underlättar läsbarheten!

Mer om detta:
Vad är egentligen GIDx
Djupdykning i Järnboås socken med GIDx
GIDx har fått mig att snöa in på Järnboås
Nu får GIDx tillbaka den adopterade Järnboås socken...
Släktforskning för noviser: Arkiv Digital i praktiken
DISGEN – Den fula ankungen som aldrig tycks växa u...
Eller om de första stapplande stegen som släktforskare:Släkten Osmi – ett första staplande steg i min slä..
Hur jag blev riktig släktforskare
Att hitta den första trådändan för att börja nysta...
När man nått vägs ände i kyrkböckerna

Så småningom kommer man till en punkt bakåt i tiden där kyrkböckerna upphör eller blir så svåra att läsa så man behöver andra källor för att komma vidare. Husförhörslängderna, som är den viktigaste delen av kyrkböckerna upphörde ju också någon gång under 1800-talet i de flesta socknar. Det kan därför vara svårast att hitta anor från sent 1800-tal och från första halvan av förra seklet, för att inte tala om nutida okända sysslingar och fyrmänningar och andra avlägsna släktingar. Men även här finns hjälp!

I Genline finns numera Statisktiska Centralbyråns – SCB – material för sent 1800-tal med så där kan man finna den delen. En, i mitt tycke, knölig databas, som också kostar för mycket i relation till nyttan, är SVAR som har uppgifter från förra seklet. Den använder jag inte just av dessa skäl.

Det finns naturligtvis ett antal CD-skivor med material man kan köpa:

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer projektet ”Ge namn åt de döda” att presenteras. Det är ett projekt där medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund genom frivilligt arbete gått igenom alla de år under förra seklets tidiga decennier som inte varit tillgängligt för gemene man förut. Redan nu finns en skiva med ”Begravda i Sverige” att tillgå från Sveriges Släktforskarförbund.

Såväl 1890, 1900, 1970 som 1980 gjordes befolkningsinventeringar som finns utgivna på CD-skiva. I år har fjärde versionen av Sveriges Dödbok kommit ut. Den täcker åren 1947-2006. Dessa kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund.

Eftersom varje skiva kostar några hundra kronor och man kanske är intresserad av några dussin personer som nybörjare blir det en ganska dyr investering. Då finns det faktiskt hjälp att få helt gratis på nätet.

Släktforskarsajten GenealogiQ [1] är en sammanslutning av släktforskare som hjälper varandra. De som har köpt någon av skivorna hjälper gärna till med att söka efter dina släktingar om du bara lägger ut en efterlysning. Det är imponerande hur snabbt och hur många svar man faktiskt får om man ber om hjälp. Detta är ett bra sätt att utnyttja de samlade resurserna hos många släktforskare. Nu kan man invända att föreningarna som säljer skivorna går miste om intäkter på det här viset, men jag kan inte tänka mig i min vildaste fantasi att man skulle jämföra detta med illegal nedladdning, piratkopiering eller när bibliotek lånar ut samma skivor utan att betala för sig eller släktforskarföreningar gör kopior till sina medlemmar.

Som hjälp i arbetet finns ett antal andra gratistjänster på Internet. Eniro.se och Hitta.se är två sökmotorer där du kan hitta nu levande personer, var de bor, kontaktinformation samt vilket datum de har födelsedag. Tillsammans med CD-skivorna Sveriges befolkning 1970 och 1980 kan det vara väldigt användbart eftersom man på dom skivorna kan söka på vilka personer som bor på samma adress. På så sätt kan man sluta sig till vilka andra familjemedlemmar som finns. En av de nyttigaste tjänsterna om man bara har ett namn är Birthday.se där man får reda på alla i landet som har samma eller liknande namn och dessutom kan räkna ut när dom är födda. Inte lika matnyttig för släktforskare men ändå till viss nytta är Stayfriends.se där man kan hitta personer som gått i en viss skola ett visst år – om dom har registrerat sig vill säga.

Om man vill komma längre bakåt i tiden än kyrkböckerna tillåter får man lita till egen källforskning eller andra forskares insatser. Det svåra är ju att veta vad som är gjort av andra, men även här finns gratis hjälp på Internet.

DISBYT

Datorhjälp i släktforskningen – DIS – har en databas med 18,3 miljoner poster som lagts in av medlemmarna. Man kan göra sökningar i den helt gratis, men jag rekommenderar att man blir medlem eftersom man får ut så mycket mera information då. Lägger man dessutom in eget material får man en ännu bättre service och det är det verkligen värt. Svagheten med DISBYT är att den inte blir bättre än det medlemmarna matar in. Man måste kolla själv att det som står där är riktigt.

Släktforskarsajter

Det finns nästan hur många sajter om släktforskning som helst – en del kan man söka på gratis men många får man betala för att få ut något ur. En uppsjö av dom är privata och tar upp olika personers antavlor. Det är knappast någon mening med att försöka rekommendera någon särskild. Jag skall emellertid nämna två som täcker det mesta: Cyndi’s List som kanske är världens största samling av länkar för släktforskare samt Progenealogist som har samlat på sig de 50 mest populära släktforskarsajterna i välden. Botanisera och döm själv vad du gillar bäst.

Jag vill emellertid nämna en speciellt sajt och det är GLIMTEN som ges ut av Bertil Magnusson sedan 11 år tillbaka. Förutom att det är en bra sajt nämner jag den av nostalgiska skäl eftersom Bertil har stor skuld till att jag har blivit biten av den här hobbyn.

Nu tänker jag spara det bästa till sist och det är en gammal vän till oss alla.

GOOGLE

Alla specialiserade databaser för släktforskning får ursäkta, men, enligt mitt tycke, är ändå den allmänna sökmotorn Google den viktigaste och mest allsidiga källan till kunskap. Det är just genom Google man får korn på om det finns information om det man söker i många andra databaser. Ja skall ge ett exempel:

Genom traditionella källor som kyrkböcker, herdaminnen och Disbyt har jag funnit att en av mina anor var malungsprästen Laurentius Fahlander – LF - som levde på 1600-talet. En sökning på ”Laurentius Fahlander” på Google ger 345 träffar varav ganska många är intressanta och ökar min kunskap. Här är några axplock:

På databasen Geni har en sentida släkting lagt upp hela släkten i nutid med anor bakåt till LF.

Wikipedia har två träffar som lär mig att LF var stamfader till adelsätterna Edelstam och Wasastjerna. Man får vidare veta att en känd ättling är diplomaten och hjälten från Santiago de Chile, Harald Edelstam.

Man finner två upplysande diskussioner på Anbytarforum där det framgår att kyrkoherdesläkten Fahlanders hustrus anor kan härledas ända till Svinhufvudsläktens anfader Jöns Svinhufvud som föddes på senare delen av 1300-talet. Från Anbytarforum hänvisas också till Dalarötter där Torbjörn Näs presenterar en antavla över Klara Johansdotter med bidrag av Torsten Berglund – en av de mest framstående Svinhufvudkännarna – där man i detalj får släktskapet redovisat från NN Vallensdotter Svinhufvud – LF’s hustru - till Jöns Svinhufvud.

Man finner även några träffar med uppgifter om svenska adeln som är relevanta.

Vidare finner man ett stort antal privata antavlor som visar på ett flera grenar av LF’s ättlingar. Där finns ”Stora tjocka släkten”, ”Jan Eurienius Database”, ”Olof Flanks anor”, ” Ancestors of Jorma Kalervo Kalajoki”, ”familjen Dicander” mm.

Som sagt, det är 345 träffar att gå igenom och det här var vad jag vaskade ut bland de första 30. Nu är det naturligtvis tacksamt att ha ett så ovanligt namn att söka på, men även en sökning på ett vanligare namn, exempelvis ”Hemming Andersson, Norrbärke” som är en annan av mina anor från sent 1500-tal ger 103 träffar varav flera redan på första sidan är både relevanta och intressanta.

Här finner man ”robertedlund.net” som beskriver släkten Grufman. Även här dyker ”Per Eurenius Database” upp fastän jag här har sökt på farfars sida och det ovanstående var på morfars sida. Jag lär mig att Hemmings far hette Anders Jonsson Sågmäster och återigen dyker Torbjörn Näs upp med en artikel på Rötter som visar att Hemming var fmmfmffff till operasångerskan Kerstin Thorborg.

En hänvisning till Anbytarforum ger intressant information om Anders Jonsson Sågmäster och dessutom ett litteraturtips om boken ”TORP OCH TORPARE under Starbo Bruk och Schisshyttan och Wäster Silfberg". Allt detta hittar jag bland de 10 första posterna.

Vill man sedan söka vidare kan man variera eller bygga på det som kommit fram. Exempelvis kan man söka på Stor Hemming Andersson, som han ibland kallades, eller gå vidare med Anders Jonsson Sågmäster. Det är bara att vara kreativ. Nu lyckas man inte alltid få så här många träffar, men då och då hittar man en guldklimp som gör att man kommer vidare ett par generationer.

Slutligen

Jag ber alla sajter på Internet, som jag inte nämnt, om ursäkt. Nog borde jag väl nämnt Rötter mer ingående liksom Släktdata och många andra utmärkta sajter också? Jag ser det så att om dom är bra och populära så finns dom troligen på Syndi’s List eller Progenealogist och om inte men ändå är relevanta för just dig så hittar du vägen till dom på Google genom en specialiserad sökning på din ana. Något som för övrigt Rötter insett eftersom dom numera låter besökarna söka i Rötters databas med hjälp av just Google.

[1] Tillägg 4/2 2015 Den svenska hjälpsiten GenealogiQ var utmärkt, men har tråkigt nog insomnat. Länken leder nu till en annan sida som jag inte vet så mycket om. Facebookgruppen Släktforskning för noviser, som jag startat, har emellertid liknande idé som gamla GenealogiQ, dvs. att hjälpa varandra med även elementära frågor inom vår hobby.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers