google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Ny version av ArkivDigital - ADOnline2 med bra funktioner

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

fredag 5 november 2010

Ny version av ArkivDigital - ADOnline2 med bra funktioner

Autokontrast, skärpa och gulkontrast påslagen

Det har kommit en ny version av Arkiv Digital. Den jag laddat ned heter ADOnline2 ver. 1.4e. Det är främst på två områden som den nya versionen är förbättrad. Det är dels ett antal funktioner för läsbarhet, dels ett stort antal sätt som man kan spara källhänvisningar på inklusive en utmärkt kopieringsfunktion.

Arkiv Digital har ju redan en öerhört bra läsbarhet med sina högupplösta bilder i färg. Nu har man förutom detta ett antal funktioner som justerar kontrast automatiskt, skärper bilden ytterligare, utjämnar bilden samt presenterar texten på en gul bakgrund. Samtliga funktioner utom utjämningen kunde jag se en tydlig förändring så här kan man experimentera med det som passar en i varje enskilt fall. Dessa funktioner når man genom klicka på den högra iconen som heter Bildist. i menyraden. Det finns också ett antal val i Visa-menyn, men dom måste jag säga att jag inte fick att fungera. Vad de antas göra vet jag således inte.

Arkiv Digital har infört en ny beteckning, nämligen AID (ArkivDigital ID). Det kan väl närmast jämföras med det GID-nummer som konkurrenten Genline sedan länge använt. I Redigera-menyn finns ett stort antal varianter på hur man sparar källhänvisningen till en viss bild. Så här ser alternativen ut och deras resultat för en sida ur husförhöret för Grangärde:
  • Kopiera källhänvisning: Grangärde  AI:18c (1863-1871) Bild 29 / sid 18 (AID: v130160.b29.s18, NAD: SE/ULA/12220)
Här anger man såväl adressen till den fotograferade boken som det nya AID-numret samt Nationella Arkivdatabasens beteckning)
  • Kopiera ren källhänvisning:  Grangärde  AI:18c (1863-1871) Bild 29 / sid 18
Här anges endast adressen till den fotograferade boken
  • Kopiera AID:  v130160.b29.s18
Här får man endast AID-numret (jämför med GID)
  • Kopiera AID Visa-URL: http://www.arkivdigital.se/aid/show/v130160.b29.s18
Det här är helt enkelt internetadressen till den visade sidan
  • Kopiera AID Info-URL  http://www.arkivdigital.se/aid/info/v130160.b29.s18
Den här adressen tar dig till en sida hos ArkivDigital där alla arkivuppgifter om den fotograferade sidan redovisas.
Det här helt enkelt källhänvisningen sådan den måste skrivas i HTML-format. Om du klistrar in de här raderna i ett mail eller i en blogg så kommer det automatiskt att uppstå en länk.
  • Kopiera Anbytarforum-länk: Grangärde  AI:18c (1863-1871) Bild 29 / sid 18 (AID: \newurl{http://www.arkivdigital.se/aid/info/v130160.b29.s18,v130160.b29.s18} \link{http://aid.arkivdigital.se/show/v130160.b29.s18,Öppna}, NAD: \newurl{http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id={f2e6d8a3-2592-11d4-bbb8-00d0b73e7a8b}&s=Balder, SE/ULA/12220}
Det här är samma som ovan, men att användas i inlägg i Anbytarforum.
  • Kopiera bildyta
Det här är kanske den mest användbara funktionen. Den kan du använda för att med ett klick kopiera hela bildfönstret exakt som du ser det, dvs med de zoomningar du gjort. Sedan kan du klistra in bilden i ett ordbehandlingsprogram. Om du vill lägga in det i ditt släktforskningprogram eller spara den så kan du först klistra in den i exempelvis Paint - redigera den och sedan spara den som jpg-fil.

Kommentarer

Läsbarhetsfunktionerna är utmärkta eftersom många äldre ägnar sig åt släktforskning och allt som kan göras föra att underlätta är oerhört bra.

Vad gäller källhänvisingarna så är jag lite fundersam. Nog har Genline fått mycket skäll för sina GID-nummer så man undrar ju varför AID-numren skulle vara en bättre idé. Nu gillar jag i och för sig GID så för mig är det OK även med AID. Problemet är ett annat. Källhänvisnngarna hänvisar ju till den originalkälla som respektive söktjänst har använt när man fotograferade sina bilder. Detta gör att hänvisningar till samma sida i originalkyrkboken som är fotograferade vid olika tidpunkter och från olika kopior inte har samma adress. Detta gör att en adress till en viss sida i AD, SVAR och Genline inte alltid överensstämmer. Hur skall vi då skriva våra källhänvisningar? Vi har följande att välja på:
Genlines sidadress, GID, Arkiv Digitals sidadress, AID samt SVARS/NADs adress. I framtiden måste man vara väldigt tydlig med vilken källa man använder. Eftersom jag använder SVAR, Genline och AD så blir det svårt för en framtida läsare att veta vilken jag använt, speciellt om jag använder vad som ovan kallas "ren källhänvisning". För gamla källhänvisningar, dvs innan jag skrev en notering om källan kan det bli riktigt tokigt.

HTML-adresserna är jag lite tveksam till. Jag begriper faktiskt inte hur dom skall användas eftersom dom ju inte leder någonstans om man inte har ett abonnemang hos AD eller NAD/RA. Jag har försökt att klistra in HTML-länken i ett mail och skickat till mig själv. Resultatet blev tre länkar. Den första gav samma resultat som AID Info-URL-länken gav, den andra resulterade i ett felmeddelande och den tredje kopplade mig till NAD/Riksarkivet som gav mig ett felmeddelande. Man undrar ju vad de ger utöver AID-adressen eller den "rena källhänvisningen"

Däremot är den enkla kopieringsfunktionen för bildsidan väldigt användbar och sparar verkligen in arbete jämfört med att använda ett klipp-o-klistraprogram. Nu kan man enkelt spara utsnitt eller hela sidor tillsammans med sina andra data i släktforskningsprogrammet.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att ArkivDigital blir bättre och bättre. Nu ser jag med spänning fram emot Genline/Ancestrys motdrag.

3 kommentarer:

  1. Fick mailet om den nya versionen för ett tag sedan, men har inte hunnit testa. Det låter onekligen ett snäpp bättre!

    Jag har bara forska dryga året, men har redan samma problem med källhänvisningarna då jag använt Microkort, Genline och ADOnline parallellt!

    SvaraRadera
  2. Mycket är bättre ja men att bara kunna läsa var annan rad i de båda "beställningsrutorna" är inget vidare.

    Har fått veta att varannan rad har blå bakgrund vilket gör det omöjligt att läsa för en del av oss.

    SvaraRadera
  3. Hej Synnove
    Kanske det var det som avses med alternativen i Visa-menyn som jag inte fattade. Där kunde man välja ett antal färgalternativ. Själv kommer jag att använda den vanliga vita bakgrunden som förrut eftersom jag inte har något särskilt synfel. Alternativet med gul bakgrund bygger på att det mänskliga ögat har störst känslighet för den gula frekvens som natrium ger i spektret. Det är därför som man under en tid hade gula gatubelysningar i Sverige.
    Det fina med de nya alternativen är ju att man kan välja det som passar den egna synförmågan.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...