Komplettering, restaurering och underhåll

Jag har ju inte släktforskat i så väldigt många år och jag var fullständig novis när jag startade. Inte fanns det tillgång till särskilt mycket nybörjarhjälp på den tiden heller, speciellt inte om man inte hade en förening nära sig. Nu har jag emellertid byggt upp ett släktträd med över 15 000 personer och tillväxttakten har avstannat avsevärt. Det finns fortfarande en del lösa ändar att utforska i släktträdet, men var och en av dom kräver oerhört mycket arbete eftersom de endera är så långt tillbaka i tiden att kyrkböckerna inte räcker dit eller att familjerna är så obetydliga att inga dokument finns om deras liv och leverne. Ibland är det också kvinnor som är födda i en annan socken, vilken inte är angiven i husförhöret och det blir som att leta efter den berömda nålen i höstacken. Hur som helst så blir de källor jag måste söka i så svårtillgängliga och så svårtydda att min kompetens inte räcker till. Ibland är de inte ens tillgängliga för mig som bor utomlands. Vad återstår då? Skall jag lägga ned min hobby och inse att jag inte kommer längre?

Tvärtom har jag insett att jag har oändligt mycket arbete kvar att göra för att bli nöjd med min släktforskning. Följande problem står jag inför.

Felaktigheter: Även mitt senare material, men i synnerhet mitt tidiga material innehåller felaktigheter (nybörjarfel) även där jag inte tror jag skall finna dom. Se flesta fel är stavfel och skrivfel, men en del är riktiga forskningsfel – en del grova.

Dubbletter: Dessa förekommer dels på grund av att jag inte varit uppmärksam, men oftast på grund av anförluster.(1) Speciell under senaste året när jag fört in flera hundra personer från den svenska adeln. Där är anförlusterna oerhört frekventa och för att göra det riktigt svårt var fantasin vad gäller förnamn ganska liten bland dessa familjer. Männen kunde heta Nils eller Simon i generation efter generation och då är det lätt att villa bort sig även om dokumentationen är både fyllig och tillgänglig. När man sedan gifter sig kors och tvärs mellan några få familjer där även kvinnorna har samma namn i generationer blir det knivigt.

Källor: Jag har ett speciellt problem med detta eftersom jag i början, dels var oerfaren/okunnig, dels använde Genline – numera Ancestry. Genlines adresser överensstämmer inte alltid (nästan aldrig faktiskt) med adresserna i Arkiv Digital och NAD, vilket gör att jag nu försöker leta rätt på alla gamla källor och ge dem konsekventa och allmängiltiga adresser, som kommer att vara hållbara i framtiden.(2)
I början använde jag även andra källor än kyrkböckerna – ofta Disbyt, men också uppgifter från privata släktträd. Fastän jag la mig vinn om att använda uppgifter från erkända släktforskare visade det sig att de ändå innehöll ganska många fel. Av bekvämlighet angav jag ofta släktforskarens namn som källa. Nu måste alla dessa ofullständiga källor bytas ut mot riktiga källhänvisningar. Dessutom måste jag kolla riktigheten av uppgifterna jag fått/lånat från andra. Felaktigheter uppstod oftast då forskaren använt födelseuppgifter från dödsnotiser eller husförhör. I ganska många fall var dessa inte i överensstämmelse med födelsenotisen.(3)

Kompletteringar: Jag har som ambition att ha vinjettbilder till mina anor där det är möjligt. Helst vill jag ha ett porträtt, men ett bomärke, vapen, sigill, namnteckning eller liknande kan också duga.

Vidare vill jag gärna ha någon form a biografi där detta är möjligt, eller åtminstone någon liten notering. Det innebär ett stort arbete att finna sådana texter som jag kan lita på. SBL, ÄSF, Stamtavlor på CD-rom, Wikipedia, historiska websidor, uppslagsverk, herdaminnen, lokalhistoriska skrifter och sidor, domböcker, dödsnotiser eller dödsrunor är några av de källor som jag använder.(4)

Systematik och redskap i renoveringsarbetet

En del av ovanstående kan jag få hjälp med. DISGEN har ett utmärkt hjälpmedel för att finna dubbletter. Problemet är emellertid att programmet är lite okänsligt när det gäller patronymikon.(5) Alla Petter Nilsson som är födda inom ett ganska stort tidsintervall misstänks nämligen vara dubbletter. En annan frekvent övertolkning är när den förstfödda Kerstin Carlsdotter dör ung och en dotter två år senare får samma namn. Dessutom är det som att balansera på gränsen till en avgrund när det skall rättas till. Tänker man det minsta fel går det åt pipan och man förlorar en hel släktgren. Man måste ta frekventa back-uper (kan man säga så?) för att vara på den säkra sidan.

GeneaNet har ett utmärkt hjälpmedel för att finna inkonsekvenser som att modern är 110 år när hon får barn eller att hon är född efter sonens födelse. Sedan är det bara hårt arbete som gäller för att rätta till felet.

Det svåraste är emellertid att hitta ett system för hur man skall korrekturläsa och rätta. Efter bara några generationer har jag villat bort mig totalt i Disgen och vet inte vilka anor jag kollat och inte. Inte är det så lätt att komma ihåg var man slutade kvällen innan när ögonen föll ihop av sig själv heller. Disgen har en funktion som hjälper till. Man högerklickar på personen och väljer kommandot ”Till listan över senaste personer” eller klickar Ctrl+1. Då hittar man tillbaka när man fortsätter.

Nu har jag även funnit ett sätt att kunna beta av alla anor systematiskt. Jag skriver ut mitt träd med det program som jag använder för att skriva ut släktböcker. I mitt fall heter det TCGR.(6) Jag skriver ut en rapport i PDF-format,(7) som innehåller det jag vill kontrollera. På så sätt ser jag exakt hur det färdiga resultatet blir. Ofta består nämligen felen av felaktiga radbrytningar, tomrader eller sär- och hopskrivningar som uppstår vid överföring från släktforskningsprogrammet till PDF-filen. Sådant kan man inte se i sitt släktforskningsprogram utan först när det kommer som en obehaglig överraskning i den färdiga utskriften. För att inte det skall bli alltför mastigt skriver jag ut en gren, eller kanske del av en gren, åt gången. På så sätt blir det överkomligt. Jag öppnar nu filen i Acrobat Reader på min iPad och kan där korrekturläsa. På min dator har jag mitt släktforskningsprogram öppet (Disgen) och kan nu rätta allt eftersom jag hittar felen. TCGR presenterar anorna generationsvis så jag får söka rätt på personerna en efter en i Disgen, men det är enkelt. Acrobat Reader (8) har en mängd korrekturläsningsfunktioner, men den viktigaste är att jag kan stryka för med märkpenna där jag slutade på kvällen. Nästa gång jag öppnar filen öppnas den där jag slutade så jag vet alltid hur långt jag har kommit.

Ofta behöver jag ju Internet, AD och andra källor för att kontrollera där det blivit riktigt tokigt eller där jag skall föra in rätt källhänvisning. Nu händer det ju ofta att jag upptäcker nya fakta när jag läser originalfilen i AD och då kliar det i fingrarna att komplettera. Det gör jag också inom rimliga gränser, men man får vara försiktig annars gräver man lätt ned sig i nya detaljer och då blir man aldrig klar med rättningen. Jag gör en notering och återkommer senare.

Eftersom jag vill ha min offentliga fil på GeneaNet så aktuell som möjligt laddar jag ned nya rättade versioner nästan dagligen. Då uppstår en liten egenhet. GeneaNet tillåter, till skillnad från de flesta nättjänster, att man uppdaterar sina träd utan att man därför förlorar länkar till bilder och dokument. Dock blir GeneaNet lite vilset när den nya Gedcomfilen (9) innehåller personer som de inte känner igen eftersom jag kanske har korrigerat stavningen i namnet eller gjort någon annan detaljändring. Då undrar programmet vilken person jag avser skall länkas till den bild som jag lagt in tidigare, eftersom det inte stämmer med trädet jag laddade upp för ett par dagar sedan. Återigen får man tänka till så det blir rätt.

Anmärkning: Texten bygger på erfarenhet av de program och tjänster som jag använt – Disgen, Disbyt, Genline (upphör inom kort), Arkiv Digital, TCGR, Geneanet och Adobe Acrobat Reader. Motsvarande erfarenheter och tillvägagångssätt är giltiga, i modifierad form, för användare av andra lösningar.

Noter:
1) Anförluster uppstår när personer med, en eller flera, gemensamma anor gifter sig. Om man närmar sig en sådan gemensam ana via två vägar är det ofta så att man för in anan i fråga två gånger och då uppstår dubbletter. Anta att två kusiner gifter sig. Eftersom de har ett gemensamt mor/farföräldrapar kan det lätt bli så att detta par förs in två gånger om man inte observerar att personerna är kusiner. Det äldre svenska namnskicket gör också att detta är svårt att observera.
2) Skälet till att Genlines och Arkiv Digitals adresser inte överensstämmer beror på att de fotograferats från olika källor. Genline/Ancestrys material har fotograferats från de så kallade mormonfilmerna, vilka är en avbildning av originalböckerna, som getts en egen indelning. Arkiv Digital har däremot fotograferat originalböckerna direkt. De adresser AD har överensstämmer således med de original som finns. I AD:s adresser finns också hänvisning till arkivhållaren – Riksarkivet (NAD) – vilket gör att man kan återfinna materialet även om AD skulle upphöra.
3) Uppgifter om födelse från födelseboken har alltid högre sanningsvärde än andra uppgifter. Samma sak gäller uppgifter i dödboken om förhållanden vid dödsfallet.
4) SBL=Svenskt biografiskt lexikon. Finns tillgängligt på http://sok.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx
ÄSF=Äldre Svensk Frälsesläkter. Kan köpas från Riddarhuset
Herdaminnen – genealogier över präster från svenska stift. Finns tillgängliga på bibliotek och arkiv.
Domböcker – Ingår i ArkivDigitals utbud
5) Med patronymikon menas det namnskick som var förhärskande i Sverige fram till 1800-talet. Det innebär att barn får efternamn från sin fader. Söner till Nils får namnet Nilsson och döttrar Nilsdotter. Dessa namn följer personen hela livet och ändras inte vid kvinnans giftermål.
6) TCGR=The Complete Genealogy Reporter är ett mycket kraftfullt släktboksprogram som kan generera rapporter på många språk. Programmet tolkar Gedcomdata och omformar dem till en berättelse på önskat språk - narration. Egna språkinställningar kan göras av den avancerade användaren.
7) PDF=Portable Document Format är ett filformat som ger stor kontroll av att dokumentet förblir oförändrat vid överföring eller utskrift. Det är emellertid normalt svårt att redigera på det sätt som ordbehandlingsformat låter sig göras.
8) Adobe Acrobat Reader är ett gratisprogram för att läsa PDF-filer
9) Gedcom är ett filformat som gör det möjligt att föra över genealogiska filer mellan olika program. Det är egentligen en enkel textfil som kan läsas och editeras med vilken enkel textredigerare som helst. Om man ändar namnet på filen från namn.ged till namn.txt låter det sig göras.