Min farfars gren kontrollerad - Inte bara kyrkböcker

Jag berättade ju nyligen att jag ser över allt jag hittills matat in och kompletterar, restaurerar och underhåller. Nu har jag betat av första grenen av mitt släktträd – det som utgår från min farfar. Att jag berättar hur jag lyckats och hur jag gör beror på att jag dels tror att praktikfall är nyttiga att ta del av för både nybörjare och lite mer vana. De vana kan också känna igen sig i mina vedermödor och känna att de inte är ensamma om att ha klantat till det lite i sina tidiga forskningsaktiviteter. Ett annat skäl är att jag kände mig lite vilsen när jag kom till det stadiet när kyrkböckerna började sina som källor. Jag lärde mig att det finns mycket mer att hämta på andra ställen och det berättar jag om.

Anorna på farfars sida fanns framför allt i Dalarna – Norrbärke och Floda var vanligast förekommande, men några kom också från Grangärde. En liten problematisk gren kom från Värmland, då närmast Lungsund, Övre Ullerud och Filipstad/Nordmark. När jag kom längre tillbaka i tiden dyker det också upp anor från Falun och några få stockholmare. En liten gren fanns också i Västergötland.

Så länge jag kunde förlita mig på kyrkboksmaterialet var allt väl och mitt största bekymmer var bara att hitta och översätta referenserna från Genline till den mer generella källhänvisningen som ArkivDigital kan erbjuda. Turligt nog har just Dalarna ganska gamla kyrkböcker så jag kunde klara mig ganska bra genom 1700-talet och i några fall ända ned i 1600-talet. Att prästernas skrivförmåga och ordningsamhet gav mycket övrigt att önska ställde emellertid till med stora problem.

Min far som ung

En stor fördel för den som forskar på Dalarna är att det allt sedan före 1500-talet varit en industriellt betydande bygd där det funnits skrivkunnigt folk som dokumenterat både det ena och det andra. Detta i kombination till ett nutida mycket aktivt släktforskarintresse gör att det finns många kunniga både amatörforskare och mer professionella som kunnat göra sammanställningar och skrivit böcker om traktens historia även ur genealogisk synvinkel. I flera fall har jag hänvisat till sådana källor i mitt tidiga arbete, men nu måste det kontrolleras. Det är detta kontrollarbete och de källor jag har använt som jag vill förmedla till er. Min målsättning är att byta ut andrahandskällor mot primärkällor där det går eller åtminstone att uppgradera källorna till sådana som har högre trovärdighet. I de fall jag endast kan hitta andrahandskällor strävar jag efter att kontrollera dessa med andra källor av samma dignitet, men inte samma typ. Med detta menar jag att det inte är någon idé att kolla en forskare på exempelvis Disbyt, med en annan på Disbyt, eftersom risken för kopiering är stor. Det måste således vara en annan typ av källa som stödjer andrahandskällans uppgifter.

Norrbärke
Norrbärkes husförhör går tillbaka till 1671, födelseböckerna går tillbaka till 1661, liksom vigselböckerna och död- och begravningsböckerna. Stora delar av de första hundra årens husförhör är emellertid svårlästa och saknar för släktforskaren nödvändig information. De normalt mycket informativa död-och begravningsböckerna är här fram till 1742 bestående endast om notering om inkomster från testamente som socknen fått in. Där finns visserligen namnet på den döde, men exakta datum och annan intressant information saknas. Dock har jag lyckats verifiera det mesta inom den möjliga tidsperioden.

Kjell Vadfors arbeten
När det gäller Norrbärke, Söderbärke och Grangärde finns de sammanställningar som Kjell Vadfors gjort av sina studier av domböcker, byalängder och kyrkboksmaterial. Detta material är inte felfritt eftersom det är en tolkning av gamla primärkällor, men till oerhört stor nytta. Man kan också ta del av domboksmaterialet i renskriven form och göra sina egna fynd. Problemet är att Vadfors inte anger källor till sina fynd.

Lungsund
På den privata sajten http://www.bondetorp.se/lungsund/ finns utskrifter av födda, döda och vigda från slutet av 1600-talet och 100 år framåt.

Flodaboken
Floda har varit ett problem i mitt kontrollarbete eftersom kyrkböckerna är rudimentära. Här finns emellertid en Flodabok sammanställd av folkskolläraren Elfving som täcker större delarna av 1600-talet. Problemet är emellertid två – dels finns den bara digitalt på Genline, numera Ancestry, dels innehåller den en del fel. Jag har studerat den i analog form på biblioteket i Falun och det är ett imponerande verk, men som helt saknar källor. Eftersom jag inte har tillgång till några originalkällor får man helt enkelt hänvisa till boken och inse att längre kommer man inte utan de okända källor 

Elfving använt.

Herdaminne för Västerås stift av Gunnar Ekström
Denna bok har varit till nytta i några fall, men har kommit mer till användning i andra grenar av min släkt. Viktigt är emellertid att använda de senaste versionerna av herdaminnen. Den äldre versionen av Johan Muncktell finns på nätet, men innehåller felaktigheter. Nyare herdaminnen finns på bibliotek och arkiv.

Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott av Bertil Boëthius
Denna bok är ett klassiskt verk om Kopparbergslagen där även många genealogiska uppgifter kan hittas. Kan köpas antikvariskt, samt finns ofta på bibliotek.

Jöns Pederssons Dombok
Detta verk finns i ett exemplar som avskrift i Falu bibliotek och har varit till stor hjälp när det gäller forskning om Svinhufvudssläkten.

Persbo - En by med anor från medeltiden av Lillian Gustavsson

En rikt illustrerad bok om en bergsmansgård och dess ägare och bygden

Torp och Torpare under Starbo Bruk, Skisshyttan och Wäster Silfberg

Ett innehållsrikt grupparbete framställt av Väster Silfbergscirkeln.

Släkthistorisk Forum av Kjell Lindblom, nr 3, 1996: "Fanns släkten de la 

Tuange i Värmland?

DISBYT
I de fall jag inte lyckats finna andra källor har jag litat till ett litet antal erkända forskares bidrag på DISBYT.

Stockholms stads tankeböcker
Dessa har jag främst använt för att följa släktgrenen Westfal, som i generationer var borgmästare i Stockholm från mitten av 1400-talet. Finns numera på nätet.

Släktforskaren – Västerbergslagens Släktforskares medlemstidning
Denna skrift är fullspäckad med artiklar av traktens skickligaste släktforskare som Hans Gillingstam, Anders Winroth, Torsten Berglund, Björn Isheden, Kjell Wadfors, Lisa Norman och många flera. En guldgruva där tidigare artiklar oftast följs upp med rättelser när forskningen gått framåt.

Släkt och Hävd
Denna skrift, som ges ut av Genealogiska föreningen har också mängder av användbara artiklar av kunniga släktforskare. Hos Genealogiska föreningen finns också mängder av andra resurser, bl.a. ett omfattande klipparkiv samt Inrikes pass.

Projekt Runeberg
Vissa äldre biografiska verk samt uppslagsverk finns på nätet och kan vara till hjälp, men bör användas med försiktighet och kontrolleras med senare uppgifter.

Google Books
Även här kan man finna äldre intressanta källor, men samma försiktighet bör vidtas som för Projekt Runeberg

Som ni ser är det ett ganska knepigt arbete att få allt rätt och det krävs många källor, en del svårtillgängliga. Den som försöker ta den enkla vägen och googla sig fram till sina anor eller lita till andras släktträd på nätet kommer att göra sina ättlingar besvikna i framtiden. En tråkig effekt av detta är också att den bild barn och barnbarn haft om din släktforskning allvarligt kommer att få sig en knäck – och kanske inte bara uppfattningen om forskningen.

Trots detta noggranna arbete så vet jag att det fortfarande finns osäkerheter, men förhoppningsvis inga grova felaktigheter. Jag hoppas vidare att framtida läsare kan tydligt se var tveksamheterna och ofullständigheterna finns och främst koncentrera sig på dessa med övertygelsen om att de primärkällor jag angett i de flesta fall är korrekta och kan lämnas därhän.

Bilden ovan visar min farfars far, farfar, samt min halvfarbror