google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Nu vet vi hur vi får använda kyrkboksmaterial från AD och Genline - dessutom kan vi öka kvaliten på Internet

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 22 september 2011

Nu vet vi hur vi får använda kyrkboksmaterial från AD och Genline - dessutom kan vi öka kvaliten på Internet

För en tid sedan ställde jag en öppen fråga till Arkiv Digital och Ancestry/Genline angående hur vi får använda det material som dom ställer till förfogande. Skälet till min fråga var att jag ville spara klipp ur kyrkböckerna, främst födelse- och dödnotiser, i mitt släktforskningsprogram i samband med varje individ. Jag ville vidare lägga in samma bilder i det släktträd som jag hade lagt upp på GeneaNet. När man emellertid läser användarreglerna för exempelvis Arkiv Digital och tolkar dem bokstavligt är det inte självklart att detta är tillåtet.

Jag har nu fått svar från såväl Niklas Herzman på Arkiv Digital som från Ann-Louise Paulsson på Ancestry/Genline. Niklas svar kan i sin helhet läsas i en kommentar till det öppna brevet och Ann-Louise svar i en kommentar till frågan till Ancestry/Genline.
Sammanfattningsvis kan sägas att samma regler gäller för kyrkboksmaterialet som tillhandahålls av Arkiv Digital och Genline, men något andra regler gäller för material som finns på Ancestry.

För Arkiv Digital och Genline är det fritt för oss att använda urklipp från deras bilder så länge detaljerad källhänvisning anges i varje fall. Vi kan således använda materialet i våra egna släktforskningsprogram, på fora som Anbytarforum och Facebook för att få läshjälp eller illustera ett inlägg samt som illustrationer i våra bloggar och på våra hemsidor så länge bilderna har ett direkt samband med en forskningsuppgift eller en uppgift i ett släktträd. Arkiv Digital preciserar också att i de fall urklippet används som referens till en individuell händelse skall bilden beskäras på sådant sätt att bara den aktuella uppgiften kan läsas, inte posterna före och efter den det gäller. Detta innebär också att vi får lov att vidarepublicera utdrag av bilderna på våra släktträd som vi lagt upp på olika tjänster på Internet.

När det gäller Ancestry är det emellertid något mer komplicerat eftersom man där erbjuder stora mängder tredjepartsmaterial där speciella användaravtal gäller. Kort sagt kan man säga att urklipp av bilder på Ancestry endast får användas som illustrationer i släktträd upplagda på Ancestry. Detta får den intressanta konsekvensen att urklipp av svenskt kyrkboksmaterial som har sitt ursprung i ett Genlineabonnemang fritt kan användas enligt reglerna ovan, men samma urklipp som har sitt ursprung i ett Ancestryabonnemang inte får vidarepubliceras annat än i ett släktträd på Ancestry.

Jag har inte ställt samma fråga till SVAR, men givetvis vore det intressant att veta om de har en avvikande inställning än de två konkurrenter.

Reflektion

Vid några tillfällen har jag varnat för alltför lättsinnig användning av andrahandsuppgifter som publiceras i olika släktträd på Internet. Min invändning har främst varit avsaknaden av källhänvisningar och risken att uppgifterna inte kontrolleras i originalhandlingarna. På så sätt finns risk att felaktigheter sprids bland oss släktforskare.

Lösningen är som alltid noggranna källhänvisningar och källkritik. Det låter självklart men om man läst Michael Lundholms utmärkta  artiklar i ämnet och lyssnat till hans föredrag vet man att det är lättare sagt än gjort. Det är så att källhänvisningar inte alltid överensstämmer mellan Genline, Arkiv Digital och SVAR beroende på att man fotograferat olika representationer av kyrkboksmaterialet. För att få en entydig källhänvisning som uppfyller alla krav på vetenskaplighet och kan kontrolleras i efterhand krävs således så detaljerade källreferenser att det går utöver vad de flesta av oss kan, vill eller orkar tillhandahålla.

Det är här urklipp av kyrkboksmaterialet kommer in. Om vi tar för vana att alltid bifoga en bild av de rader i kyrkboken som vi refererar till och dessutom följer de regler om detaljerad källreferens som Arkiv Digital och Genline ställer upp så  kommer det material som finns på Internet få en helt annan dignitet och trovärdighet. Uppgifterna kan givetvis fortfarande vara feltolkade, men då kan vi själva läsa och avgöra om uppgiften är riktig och dessutom helt exakt få reda på var bilden har sitt ursprung.

Dessutom tycker åtminstone jag att det tillför en både innehållslig och estetisk kvalitet till vår släktforskning.

Tillägg i november 2013: Jag ställde samma fråga till chefen för SVAR under släktforskardagarna, men fick inget entydigt svar. Min tolkning av vårt samtal var emellertid att samma regler gäller som för ArkivDigital.

2 kommentarer:

  1. Hej Jan!

    Du påpekar nogsamt hur viktigt det är att man anger källhänvisning på ALLT man lägger in i sitt släktträd. Här får jag som nybörjare på tafsen. Jag har ju lagt in mycket "ärvt" material helt utan källhänvisningar och det ligger på nätet i Ancestry. Kan jag lägga till någon generell varning om detta? Det kan ju tänkas att andra tittar i mitt träd. Det är ju det som är meningen med att ha det på nätet.

    SvaraRadera
  2. Vi är ju alla i den situationen att vi fått överta forskning från andra som forskat före oss. Jag brukar som källa ange den person som jag fått materialet från eller ange muntlig källa och så snart jag har tid så söker jag i kyrkböckerna själv och kontrollerar varefter jag för in rätt hänvisning. Ett bra sätt är också att på välkomstsidan för ditt släktträd ange att det är ett arbetsmaterial som var och en måste kontrollera och ta ansvar förs själv innan man för in det i sin egen forskning.
    Det viktiga med källhänvisning är att läsaren kan avgöra hur tillförlitlig den är och helst kontrollera själv. En kyrkboksnotis är ju tillförlitligare än en muntlig källa och en uppgift från en känd professionell släktforskare är tillförlitligare än om du citerar mig exempelvis.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...