Kärlek, krig och begåvning ger spänning åt släktforskningen

För många är släktforskningen ganska enahanda. Att följa sina bondeanor hundratals år bakåt i tiden där dom bott på samma gård och brukat sin jord, fött sina barn och strävat mot naturen och överheten kan i och för sig vara spännande att utforska, men när hela släkttavlan ser sådan ut kan man lätt tröttna. Det är ju ofta lätt att följa dessa familjer, speciellt på manliga sidan, men inte sällan tar det stopp när man skall följa mödrarna bakåt i tiden. Ändå är det på mödrarnas sida de spännande släktlinjerna oftast hittas. Hur man navigerar sig bakåt på mödernet har jag skrivit en text om tidigare.

Jag har upptäckt att det finns tre företeelser som bryter släktmönstren. Det är kärlek, krig och läshuvud. Först skall jag ta upp kärleken eller åtminstone förhållanden mellan parter av olika kön, dvs. när par från skilda samhällsklasser får barn, ofta utom äktenskapet, eller gifter sig utanför sin klass. Detta bryter ofta mönstret i de homogena släktlinjerna. Jag skall ge ett par exempel.

Min frus släkt är på fädernet djupt rotad i den småländska myllan där de mestadels varit stolta självägande bönder. Släktlinjerna var väl uppradade ned till 1600-talet. En lös ända var Catharina Schieutz som 1805 nedkom med en oäkta dotter Johanna Ulrika vilken senare adopterades av den man som gifte sig med modern, nämligen coperverditimmermannen Magnus Uhrström. Johanna Ulrika gifte sig med min frus farmors farfar soldaten Nils Raffel. Det krävdes en omfattande forskning för att identifiera vem modern Catharina var, men efter ingående studier kunde hon identifieras som dotter till klockaren Elias Schutz i Jät socken. Detta ledde till att anorna helt plötsligt kunde härledas ända ned till 1500-talet och den betydande "prästdynastin" Wiesel i Vislanda och den intressanta "stormor" Christina Halvardsdotter, född omkring 1575, som genom sina tre giftermål blev stammoder till ett otal adliga och berömda släkter.

Det andra exemplet är min farmors farfar som var stalldräng och visserligen kunde härleda sina anor till redliga och betrodda bergsmän och hemmansbrukare med till 1500-talet, men i södra Dalarna är ju inte det så upphetsande. Han var emellertid gift med Johanna Persdotter Olausson, vars anor var betydligt intressantare. Efter en del besvär kunde man visa att hon, som familjenamnet antydde, tillhörde bergsmans- och bruksidkarfamiljen Olausson i Grangärde. Bergsmannen, kyrkvärden och nämndemannen Olaus Matsson på Broby (1763-1813) var hennes farfars far. Detta ledde, återigen via en räcka ingifta kvinnor till flera intressanta anor, bl a den gamla Svinhufvudsläkten på Kopparberget.

Så har vi krigen betydelse. Vid sidan av några fall där adelskap har förtjänats genom fredliga insatser och intellektuella färdigheter är färdigheter i krig utförda av ynglingar från enkla förhållanden en av det vanligaste ursprunget till våra adliga familjer. Inom parentes sagt kan man väl konstatera att samma våldsamma sinnelag som blivit upphov till deras upphöjelse i många fall skulle förpassat dem till samhällets skuggsida i fredstider. Ynglingar från enkla förhållanden som utmärkt sig i krig är ändå ett av de sätt på vilket århundraden av bondetraditioner kan brytas och bli början till en räcka av anättlingar som gift in sig i traditionellt "fina familjer" och resulterat i framstående yrkesutövare och namn i den annars enahanda släkttavlan. Återigen ser vi hur kärleken spelat sin roll genom att möjliga allianser med damer ur bättre familjer gjorts möjliga för bondsonen när han förärats ett adelskap.

Mitt exempel på detta krävde också en inte så liten forskningsinsats eftersom det återigen var resultat av ett giftermål av alldagligt slag. Det visade sig nämligen att den hustru Stina som bonden Olof Ersson i Uppsal i Holmedal gifte sig med 1724 inte bara bar patronymikon Simonsdotter utan också vid olika tidpunkter i livet ståtade med namnen Brask och Skragge. En omfattande forskning, som involverat ett stort antal släktforskare och en intensiv aktivitet på Anbytarforum, har kunnat härleda hennes anor till den kända släkten Skragge från Ugglesäter i Värmland på 1500-talet(1). En släkt som från enkla förhållanden genom tjänstgöring i de otaliga krig som Sverige var inblandade i kom att utgöra grunden för ett antal adliga släkter, som Skraggenstjerna, Skraggensköld, Hermelin och Lagerborg. En intressant anättling, men knappast källa till stolthet, är den ökände häxprästen Elavus Andrea Skragge i Mora som bl a Jan Guillou skriver om i sin bok "Häxornas försvarare".

För det tredje spelar lyckligtvis också begåvning och läshuvud in för ståndscirkulationen, då främst genom att en begåvad gosse från enkla förhållanden fått möjlighet att utbilda sig till präst. Återigen öppnar hans utbildning och nya sociala status dörren till äktenskap med döttrar från familjer som normalt skulle varit otänkbara som partners för ynglingen.

Exempel på detta är många, men ett tydligt exempel är min, i tiden avlägsna, ana skräddaren Anders Persson vid Fahlan i Stora Kopparberg på 1500-talet vars son Lars utbildade sig till präst och antog namnet Lurentius Andreae Cuprimontanus, sedermera Phahlander. Han kom att bli stamfader för en lång räcka av präster och en sonson sonson som valde den militära banan blev dessutom landshövding i Västerbotten och blev adlad Edelstam, anfader till den berömde diplomaten Harald Edelstam. Den ovan nämnde bergsmannen Olaus Matsson, vars sonsons dotter gifte ned sig med stalldrängen Jan Erik Andersson, är även hon en ättling till skräddaren Anders Persson.

Budskapet som jag vill förmedla med denna text är att man bör lägga ned extra energi på de hustrur som man så ofta kör fast på i sin antavla. Det är ofta genom dessa giftermål man kan finna intressanta anor och anättlingar. Det innebär emellertid ofta väldigt mycket arbete.

(1) I skrivande stund var detta endast en på indicier starkt grundad hypotes. I maj 2013, två år senare,  publiceras emellertid en artikel på denna blogg som  leder sambandet i bevis.

Att forska på mödernet:
Att söka sina matrilinjära rötter
Forskning i min fars matrilinjära rötter

Tidigare texter om Catharina Schieutz:

Uhrström och Scheutz-eller jakten på ....
Schutz och Wiesel-det börjar klarna ....
För snabba slutsatser och slarv leder ....
Johanna Ulrika Uhrströms anor en delvis ....

Tidigare texter om Stina Simonsdotter Skragge:

Helt plötsligt händer det ....
En helt obetydlig gren på Skraggeträdet ....
Vem var Stina Skragge ....
Christina Carlinia-Stina Skragges ....
Christina Carlinia har blivit mindre ....
Christina Carlinia återigen studier av ....
Anders Simonsson i Ny socken-Stina ....